Julia Algotsson vill lyfta skogen och företagens villkor

Julia Algotsson är civilekonom och har en examen i skogsvetenskap från Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har arbetat som affärsutvecklare mot skogsindustrin och därefter på LRF, först med näringspolitisk kommunikation och senare som sakkunnig i skogsfrågor. Nu tar hon klivet in i riksdagen.

I valet bedrev hon en framgångsrik personvalskampanj och kryssade sig in i riksdagen. Nu väntar arbete med frågor som ligger nära hennes yrkesmässiga bakgrund. Ansvarsfördelningen inom partiet är ännu inte formellt beslutad, men på utskottsnivå har skogsfrågorna landat hos henne.

– Skogen är en viktig basnäring för Västerbotten och de andra norrlandslänen. Väldigt många arbetstillfällen kommer därifrån och näringen är viktig för att finansiera välfärden. Det är en nyckelbransch.

Förståelsen för företagande började dock tidigare. Hon är uppvuxen i Lycksele med två företagande föräldrar. Mamman drev ett tvätteri och pappan ett åkeri.

– Företagen är helt avgörande för Västerbotten. Företagsvillkor är ingen nischfråga utan handlar om samhällets möjligheter att utvecklas. Det är här jobb skapas och investeringar sker.

Vill stärka äganderätten

En fråga som Julia Algotsson särskilt lyfter är balansen mellan skogsproduktion, miljöhänsyn och skogsägarens rätt att bruka sin mark. Hon försvarar den svenska modellen, alltså principen om att produktionsmål och miljömål ska väga lika tungt, men anser att den senaste utvecklingen har lett till oproportionerliga inskränkningar för enskilda skogsägare.

– Om staten eller en myndighet bedömer att det finns skyddsvärda arter ska de skyddas, men det måste staten finansiera. Inskränkningarna i brukandet måste också stå i proportion till omfattningen och till de samhällskonsekvenser som uppstår. Det får inte bli en våt filt över hela norra Sveriges landsbygd.

För henne är äganderätten också en företagarfråga. Skogen kan utgöra en del av ett lantbruksföretag, användas som säkerhet för lån eller ge kapital till andra investeringar.

– När det blir oklart om man får bruka sin skog blir det också oklart vad skogen egentligen är värd. Det är problematiskt.

Kompetensbristen sticker ut i norr

Bland de största hindren för Västerbottens företag pekar Julia Algotsson på kompetensförsörjning, regelkrångel, kostnader och infrastruktur. Alla behöver hanteras, men kompetensbristen är enligt henne särskilt utmärkande för norra Sverige.

– Företagen skriker efter människor med alla möjliga kompetenser. Det handlar både om specialistkompetens och om verksamheter som helt enkelt behöver fler medarbetare. Vi har väldigt låg arbetslöshet och behöver fler människor som kommer in på arbetsmarknaden. Det måste högre upp på den nationella dagordningen.

Hon lyfter också regelkrånglet som ett tydligt hinder för företagande. Från skogs- och lantbrukssektorn har hon sett hur regler och administration kan ta mycket tid från företagens kärnverksamhet.

– Man kan lätt använda ordet regelkrångel slentrianmässigt, men för många företag är det ett verkligt hinder för utveckling.

Även infrastrukturen behöver förbättras. Dåliga vägar och störningar får stora konsekvenser i en del av landet där långa avstånd och tunga transporter är en del av företagens vardag.

Vill inte lägga kostnaden för karensavdraget på företagen

Karensavdraget är en annan fråga där Julia Algotsson betonar att förändringar inte får innebära ökade kostnader för företagen. Hon delar näringslivets oro för att ett slopat karensavdrag kan få konsekvenser för arbetsgivarna, bland annat genom ökad sjukfrånvaro och högre kostnader.

– Vi vill inte medverka till en politik som höjer kostnaderna för företagen eller gör det svårare att anställa. När det gäller karensavdraget tycker vi att arbetsmarknadens parter ska kunna hantera frågan genom kollektivavtal, säger Julia Algotsson.

Hon pekar samtidigt på att frågan inte bara handlar om vem som formellt betalar för reformen. Även förändrade sjukfrånvaromönster kan få ekonomiska konsekvenser för företagen och i förlängningen samhället.

– Det är viktigt att man ser till hela konsekvensen för företagen. Det handlar inte bara om den direkta kostnaden utan också om vilka effekter en förändring får för arbetsgivarna.

”Färre hinder efter fyra år”

Inför mandatperioden vill Julia Algotsson också se reformer som gör det enklare och billigare för småföretag att ta steget och anställa sina första medarbetare. Centerpartiet vill enligt henne inte medverka till politik som höjer företagens kostnader eller gör det svårare att anställa.

När mandatperioden summeras hoppas hon därför kunna möta företagarna i Västerbotten med konkreta resultat.

– Jag hoppas att vi har fått till en bättre infrastruktur, att det är lättare att få tag på människor och att vi har mindre regler som försvårar vardagen för våra företagare än fler.