På Söderstens åkeri är de besvikna på hur svenskt rättsväsende hanterar transportnäringen. Ägarfamiljen Södersten menar att vi i Sverige har en alltför rigid hantering av lagstiftningen gällande exempelvis kör- och vilotider samt att man inte kommer åt de verkliga problemen.
– Det är böter på allt. En förare stannade och tog rast och en mamma kom och bad honom flytta på sig för att hon skulle komma in med sitt barn till förskolan. Han blev tvungen att bryta sin rast och det kostade 3000 kronor. Det betalade jag ur min pension, för jag vill inte att våra anställda ska behöva betala för att jobba, säger grundaren Bengt Södersten.
Han är inte kritisk mot reglering av överlast i sig, utan tycker att det är viktigt att det finns. Däremot tycker han att kontrollerna måste utföras med större förnuft.
– Nu gör man alla till brottslingar. Man borde i stället titta efter systematik och uppsåt. Det är de som kör dygnet runt som borde hållas efter, att vi åker på stora böter för sådana småsaker är rena dumheter.
Han menar att de verkligt oseriösa åkarna som systematiskt kör under olagliga villkor kommer undan i dagens kontrollsystem. Man silar mygg och sväljer kameler. De riktigt farliga transporterna borde kontrolleras och klampas, men de fullutbildade trafikpoliser som kan kontrollera tung trafik har minskat, vilket möjliggör för åkerier från hela Europa att kringgå EU-bestämmelserna gällande exempelvis cabotage.
Fokus hamnar på mindre förseelser. Polisen har helt enkelt inte kapacitet att hantera de grövre överträdelserna till följd av både resursbrist och att klampning, cabotage- och kombidirektiven är så krångliga och många gånger överlappar varandra, vilket gör det svårt att tillämpa reglerna. Detta minskar förutsättningarna för en fri och sund konkurrens inom EU.
Bengt Södersten menar dessutom att man som transportföretagare i Sverige är rättslös, då vissa ärenden inte går att överklaga. Detta kan illustreras med ett fall som Söderstens själva drivit ända upp i EU-domstolen.
– Vår chaufför blev vägd av polisen i Avesta, och vågen visade cirka 10 ton för mycket, varför detta blev rapporterat. Det hela visade sig dock vara felaktigt enligt mätaren vid Fors Pappersbruk, så vi gick till rättegång. Rätten gick på virkesmätarens uppgifter och friade både mig som ägare till fordonet och chauffören, då han lastat efter Skogsstyrelsens tabell. Trots detta så fick åkeriet betala en överlastavgift på 32 800 kronor för ett överlass som inte fanns. Vi överklagade ända upp till EU-domstolen i Strasbourg, som tyvärr ej tog upp ärendet, varvid det blev laga kraft i beslutet.
En branschtidning skrev vid tiden att det var i ”ett i laga ordning beslutat övergrepp”.
– Karin Falkmer (M) tog upp lagen i Riksdagen, men lagändringsförslaget blev nedröstat, så denna orättvisa lag gäller fortfarande, och som företagare är man därmed i praktiken rättslös.
Anders Josephsson, näringspolitisk expert på Transportföretagen, har förståelse för Söderstens reaktion.
– Vi förstår att det skapar frustration när seriösa åkerier som vill göra rätt upplever att det är de som ”åker dit” medan de som regelmässigt bryter mot lagar och regler för att tillskansa sig konkurrensfördelar anses hamna under radarn.
De driver nu på för en fortsatt förändring av regelverken.
– Vi måste exempelvis få ett mer verklighetsanpassat och mindre fyrkantigt regelverk kring tillsyn av kör- och vilotiderna. Det har skett förändringar under 2018 som innebär sänkt sanktionsavgift för mindre allvarliga förseelser och också möjlighet att helt friskriva från sanktionsavgift. Det välkomnar vi och det måste nu få genomslag i tillsynen. Sannolikt behöver det ske ytterligare förändringar av sanktionsavgiftssystemet av kör- och vilotidsregelverket för att inte på sikt legitimiteten för tillsynsverksamheten och ytterst lagstiftningen ska raseras.
Söderstens har dock även på andra sätt fått känna av polisbristen. Nyligen utsattes företaget för både urkundsförfalskning och grovt bedrägeri av en gärningsman i huvudstaden. Bland annat har denne förfalskat vd Göran Söderstens anteckning, skrivit ut en fullmakt att företräda företaget och köpt varor på faktura för tiotusentals kronor. Trots att Söderstens själva lyckades luska ut både personnummer och adress till bedragaren så valde polisen att lägga ned ärendet.
– Signalen blir ju tyvärr att samhället tillåter sådana bedragare härja. De åker ju aldrig fast, avslutar Göran Södersten.
TransportBrottslighetregler