Här ger gymnasievalet jobb i Västmanland

Bristen på rätt kompetens är företagens största tillväxthinder – samtidigt som många unga har svårt att ta steget in på arbetsmarknaden. Ny statistik från Gymnasiepejl visar hur gymnasievalet påverkar möjligheten till jobb och vilka utbildningar som ger bäst förutsättningar i Västmanland.

När 3 379 ungdomar i länet nu står inför sitt gymnasieval är kopplingen mellan skola och arbetsliv extra tydlig. I november var drygt 155 000 ungdomar arbetslösa i Sverige, samtidigt som företag, även i Västmanland, uppger att de har svårt att rekrytera med rätt kompetens.

– Företagen i Västmanland vill växa och anställa, men saknar rätt kompetens. Det bromsar både tillväxten och möjligheten att skapa nya jobb lokalt, säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.

Industrin sticker ut i statistiken

Gymnasiepejl gör det möjligt att följa hur elever etablerar sig på arbetsmarknaden efter gymnasiet. I Västmanland är resultaten särskilt tydliga inom industrin. Samtliga elever från det Industritekniska programmet i både Köping och Fagersta hade arbete tre år efter examen.

Även bygg- och VVS-utbildningar visar starka resultat. Runt 90 procent av eleverna från Bygg- och anläggningsprogrammet i Sala och Fagersta samt VVS- och fastighetsprogrammet i Köping hade jobb tre år efter avslutad utbildning.

– Det visar att yrkesprogram kan vara en mycket stabil väg till arbete. För många unga är det ett tryggt val som också möter företagens stora behov av kompetens, säger Kristin Lahed.

Regeringens beslut att gymnasieskolan ska dimensioneras utifrån både elevers val och arbetsmarknadens behov är därför ett viktigt steg. Yrkesprogram ger grundläggande högskolebehörighet och leder ofta direkt till arbete. Behovet är stort, fram till 2040 riskerar Sverige att sakna omkring 230 000 yrkesarbetare.

– Gymnasievalet är viktigt, men inte oåterkalleligt. Det viktiga är att fler unga får en utbildning som faktiskt leder till jobb och framtidsmöjligheter, säger Kristin Lahed.

Resultat som behöver stärkas

Samtidigt finns utmaningar. I Västmanland var 82 procent av eleverna behöriga till ett nationellt gymnasieprogram och endast 78 procent tog examen inom utsatt tid. Det försvårar både ungas etablering och företagens kompetensförsörjning.

– Ska vi långsiktigt klara kompetensförsörjningen krävs bättre studieresultat och en starkare koppling mellan skola och arbetsliv, säger Kristin Lahed.