”Vi måste sluta med överimplementeringen – det är katastrof”
Företagen i Västmanland vill växa men möter hinder som kompetensbrist, höga kostnader och omfattande regelkrångel. I Svenskt Näringslivs intervjuserie inför valet 2026 ger Oscar Sjöstedt (SD) sin bild av vad som krävs för att stärka företagens konkurrenskraft.
Företagen i Västmanlands län visar en stark vilja att växa, men möter samtidigt betydande hinder i sin utveckling. I undersökningen Företagens regionala utveckling 2026 uppger 83 procent av företagen att de vill expandera sin verksamhet, samtidigt som 78 procent anger att de möter minst ett betydande tillväxthinder.
Bland de främsta hindren finns svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, höga arbetsgivaravgifter och omfattande regelbörda, faktorer som påverkar både investeringar och möjligheten att anställa. I ett län med stark industri, exportberoende företag och stora energibehov får dessa frågor en särskilt stor betydelse för företagens möjligheter att växa.
Oscar Sjöstedt, toppkandidat för Sverigedemokraterna i Västmanlands län, menar att länet i grunden står starkt, men att företagens villkor behöver förbättras för att potentialen fullt ut ska tas tillvara.
– Jag tror definitivt inte att det skulle vara sämre här än i andra delar av landet, snarare tvärtom. Vi ligger halvstrategiskt till geografiskt, med närheten till huvudstadsområdet och hamnen i Köping, säger Oscar Sjöstedt.
Regelkrångel och överimplementering lyfts som stora hinder
Företag i länet beskriver ofta regelkrångel som ett hinder för tillväxt. Enligt Sverigedemokraterna handlar en stor del av problematiken om att Sverige i många fall går längre än vad EU-regler kräver, vilket riskerar att försämra svenska företags konkurrenskraft.
– Vi måste akut sluta med den så kallade överimplementeringen. Det är ju katastrof. Det ställer ju till det för de svenska företagen och sabbar deras konkurrenskraft gentemot andra länder, säger Oscar Sjöstedt.
Regelförenkling har länge varit en uttalad ambition, men resultaten har enligt honom hittills varit begränsade.
– Vi gör mycket mer här i Sverige än vad som är påtvingat på oss. Det är ett jätteproblem och genomgående, oavsett vilka jag träffar i det privata näringslivet, så är det regelkrångel i största allmänhet man trycker på, säger han.
Betonar behovet av stabil och planerbar energi
Tillgången till el och energi är en avgörande fråga för företagen i ett industrilän som Västmanland. För många verksamheter handlar det inte bara om att få tillgång till el, utan om att kunna lita på att kapaciteten finns när den behövs och att priserna är tillräckligt stabila för att våga investera och expandera.
Bristande förutsägbarhet i energisystemet gör att företag skjuter upp investeringar, tvekar inför expansion eller i vissa fall avstår etableringar helt.
– Ska vi komma till rätta med det här är det baskraften, alltså den stabila och pålitliga kraften, den som producerar när vi behöver det, som behövs. Vi kan inte ha ett energisystem som levererar lite pö om pö, säger Oscar Sjöstedt.
Osäkerhet kring både tillgång och pris på el påverkar enligt honom företagens beslut – och i förlängningen hela ekonomin.
– Det finns företag som kanske avstår från investeringar därför att man inte vet om man får den effekt man behöver, eller vad priset kommer att vara, säger han.
För att stärka förutsägbarheten lyfter han behovet av mer planerbar energiproduktion, såsom kärnkraft och vattenkraft. Samtidigt kan även mindre inslag bidra till helheten.
– Var för sig blir den småskaliga vattenkraften ingen lösning, men tillsammans kan den absolut bidra till ett mer stabilt elnät och mer stabila priser, säger Oscar Sjöstedt.
Vill se utbildning närmare arbetsmarknadens behov
Kompetensförsörjningen är en av de mest återkommande utmaningarna för företagen i Västmanlands län. Många verksamheter uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens, samtidigt som arbetslösheten fortsatt är hög.
Denna obalans, där företag inte hittar personal samtidigt som många står utanför arbetsmarknaden, pekas ut som ett strukturellt problem.
Oscar Sjöstedt menar att staten behöver ta ett större ansvar för att utbildningssystemet bättre matchar arbetsmarknadens behov.
– Staten har ett ganska stort ansvar i det här. Det tydligaste exemplet är att ge folk utbildningar som vi vet är efterfrågade på arbetsmarknaden, säger Oscar Sjöstedt.
Samtidigt finns tydliga exempel på yrken där efterfrågan är stor, men där utbildningsutbudet inte räcker till.
– Å ena sidan hör vi att arbetslösheten är hög, å andra sidan säger företag att det inte går att hitta folk. De två sakerna borde egentligen inte kunna vara sanna samtidigt, säger han.
– Vi vet ju att vi har brist på till exempel busschaufförer och vårdpersonal. Det borde inte vara olösligt att möta de behoven, säger Oscar Sjöstedt.
Han lyfter yrkeshögskolan som ett område där staten redan gjort satsningar och där kopplingen till arbetsmarknaden ofta är stark.
Utöver det bör utbildningssystemet i större utsträckning utformas utifrån arbetsmarknadens behov, särskilt när utbildningen finansieras med offentliga medel.
– I och med att utbildningen finansieras av skattekollektivet tycker jag att det är rimligt att man utbildar för arbetsmarknadens behov i högre utsträckning än vad vi har gjort i Sverige, säger han.
Han pekar även på att kompetensförsörjningen hänger ihop med andra politikområden, däribland arbetskraftsinvandring.
– Arbetskraftsinvandring kan vara en del av lösningen om man har en mer behovsprövad och vettig arbetskraftsinvandring, säger Oscar Sjöstedt.
Lyfter politisk styrning och service i kommunerna
Dialogen mellan politik och näringsliv beskrivs som en viktig del av företagsklimatet. Skillnaderna mellan kommuner handlar enligt Sverigedemokraterna ofta om hur verksamheter och tillståndsprocesser styrs.
Det finns en tydlig skillnad mellan kommuner där fokus ligger på kontroll och sanktioner, och kommuner där arbetssättet präglas av service och vägledning inom ramen för lagar och regler.
– Det finns de som är ute och letar efter fel för att sätta dit en, och så finns det de som är mer service minded och hjälper till och säger att det här skulle du kunna tänka på för att det ska bli rätt, säger Oscar Sjöstedt.
Han betonar samtidigt vikten av ömsesidig förståelse mellan politik och näringsliv.
– Min grundinställning är att vara lyhörd. Då kan man förstå varandras positioner och vad som faktiskt är realistiskt och möjligt att göra, säger han.
Ser trygghet som en central fråga för företagen
Brottslighet och otrygghet är frågor som många företag i länet återkommande lyfter som hinder i verksamheten. I Företagens regionala utveckling 2026 uppger cirka 9 procent av företagen i Västmanland att utsatthet för brott utgör ett betydande tillväxthinder, vilket motsvarar ungefär vart tionde företag.
Samtidigt visar Svenskt Näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet 2025 att brottslighet påverkar företagens vardag i bredare bemärkelse. Där uppger 23 procent av företagen att brottslighet påverkar deras verksamhet negativt, medan 42 procent anger minskad brottslighet och ökad trygghet som den viktigaste åtgärden för att förbättra företagsklimatet.
Oscar Sjöstedt menar att arbetet med att stärka tryggheten har intensifierats under mandatperioden.
– Jag tror inte det finns någon regering som har gjort så mycket reformer när det kommer till kriminalpolitiken. Polisen och tullen har fått mer befogenheter och mer resurser, och vi låser in folk under längre tid, säger Oscar Sjöstedt.
Arbetet har inledningsvis fokuserat på att bekämpa det grova våldet, men åtgärderna ses som en förutsättning för att stärka tryggheten i hela samhället.
– Vi har varit tvungna att prioritera det dödliga våldet först, men det påverkar tryggheten i samhället i stort, säger han.
Samtidigt pekar han på skärpta åtgärder i rättssystemet.
– De som döms för brott låses in på ett annat sätt än tidigare, och under längre tid, säger Oscar Sjöstedt.
– Är man inte svensk medborgare och begår brott, då ska man inte vara kvar i Sverige, säger han.
Om näringspolitiken framåt
Med valet närmar sig frågan om vilken politik som väntar företagen de kommande åren. Oscar Sjöstedt pekar på att fokus framåt ligger på att stärka företagens konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för investeringar i Sverige.
– Har man ekonomiskt starkare hushåll så är det ganska bra för företagen också. Går hushållen på knäna blir det svårt för företagen att sälja sina varor och tjänster, säger Oscar Sjöstedt.
Han lyfter även behovet av att förbättra villkoren för forskning och utveckling, där Sverige enligt honom i dag har svagare incitament än många andra jämförbara länder.
– Tittar vi på Sverige jämfört med andra EU- och OECD-länder så har vi ganska dåliga system för till exempel forskning och utveckling. Där behöver vi bli bättre för att göra Sverige mer investeringsvänligt, säger han.
Samtidigt betonar han att tydliga och långsiktiga spelregler är avgörande för att företag ska vilja växa och investera i Sverige.
