Brott mot företag drabbar oss alla

Svenskt Näringslivs rapport, Brottsbarometern, visar att drygt var tredje företagare drabbades av brott under fjolåret. Företag som upplever stölder, skadegörelse och bedrägerier som återkommande inslag i sin vardag. Dessa brott orsakar inte bara stora ekonomiska förluster utan leder också till otrygghet för personal och kunder. Ingen bransch är förskonad, särskilt utsatta är företag inom handeln, byggbranschen och besöksnäringen, där så kallade mängdbrott som skadegörelse, snatterier och stölder är vanliga.

När vart tionde företag uppger att de avstår från investeringar på grund av oro för brottslighet, står det klart att kostnaden för dessa brott sträcker sig långt bortom den direkta skadan. Utsattheten hämmar tillväxten, försenar nysatsningar och hotar nya jobb. Det är en tydlig signal på att brottsligheten mot företag inte längre enbart är ett isolerat problem för enskilda företagare, utan ett samhällsproblem som kräver uppmärksamhet och åtgärder på både lokal och nationell nivå.

För att näringslivet ska kunna växa, utvecklas och fortsätta vara en grundpelare i vårt samhälle är det nödvändigt att ta företagens utsatthet för brott och oseriös konkurrens på största allvar. För om företag inte investerar, om de flyttar eller konkurreras bort av kriminella riskerar vi stora samhällsekonomiska konsekvenser: förlorade arbetstillfällen, minskad tillgång till varor och tjänster och betydande förluster i skatteintäkter.

Brottsbekämpningen står högt på den politiska agendan och åtgärder för att stävja den kriminella ekonomin är i stort mycket positiva. Det är dock dags att ge mängdbrotten högre prioritet vid sidan av viktiga insatser för att förhindra exempelvis nyrekrytering till kriminalitet.

Parallellt med omfattande nationella satsningarna är det viktigt att lokala initiativ för ökad trygghet och minskad brottslighet även utgår från de lokala företagens situation. Så som lagen om kommuners ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet föreskriver är näringslivet en de aktörer som med fördel kan inkluderas i arbetet med att utforma brottsförebyggande åtgärdsplaner. Företagens engagemang, resurser och erfarenheter kan göra stor skillnad och bidra till mer träffsäkra åtgärder. När näringslivet får en aktiv roll i trygghetsarbetet kan vi skapa säkrare och mer attraktiva miljöer för både företag och invånare.

Ett tryggt företagsklimat borde vara en självklarhet för våra svenska företag. Att företagare och dess anställda skall känna sig trygga, utan att tvingas till stora investeringar i säkerhetsåtgärder, är en förutsättning för en fortsatt tillväxt och utveckling i näringsliv och samhälle. Det här är inte bara en fråga om att stärka företagens konkurrenskraft – det är en fråga om att säkra Sveriges långsiktiga välfärd, Sveriges stabilitet och Sveriges säkerhet.