När Västsverige växer, växer hela Sverige

För några veckor sedan promenerade jag längs Lindholmen. Solen låg lågt över älven och mellan forskningslokaler, restauranger och byggkranar syntes fortfarande spår av det gamla varvsområdet. Det slog mig då som så många gånger tidigare att få platser visar så tydligt vad tillväxt faktiskt betyder för en region.

Göteborg har rest sig förr. Från varvskrisen då tusentals jobb försvann, till en av Europas starkaste innovationsmiljöer. Det är tillväxten som byggt spårvagnsnätet, finansierat hamnens utveckling, lockat ny kompetens och gjort det möjligt att bygga nya stadsdelar. När företag växer, då växer Göteborg. Och när fler arbetar, då stärks välfärden i varje kommun i Västsverige.

Vi har alla förutsättningar att lyckas. Här finns världsledande industrikompetens, forskning i toppklass och ett näringsliv som aldrig slutat tro på utveckling. Volvobolagen leder omställningen till hållbar mobilitet, teknikföretagen på Lindholmen driver innovationen framåt och i AstraZenecas innovationskluster i Mölndal utvecklas framtidens medicin. I Borås förändras hela textilindustrin, i Trollhättan utvecklas nya flygmotorer och i Skövde spirar ett av Sveriges starkaste kluster för spelutveckling. Det är en region att vara stolt över. Och ändå växer vi inte tillräckligt snabbt.

I samtal med företagare, oavsett om de driver ett mindre familjeföretag i Uddevalla eller en internationell industrikoncern i Göteborg, hör jag samma sak: de vill växa, men hindren är för många. Och våra undersökningar bekräftar bilden. 8 av 10 har tillväxtambitioner men av dem är det lika många som upplever minst ett betydande tillväxthinder. Det handlar främst om fyra områden – och de är inte nya:

Kompetensen. Företag i hela regionen, från industrin till vården, vittnar om svårigheter att hitta rätt kompetens. Utbildningssystemet måste i högre utsträckning matcha utbildningsplatserna mot arbetsmarknadens behov.

Svaga drivkrafter för arbete och investeringar. Det måste löna sig mer att arbeta, spara och ta risker. Sverige behöver ett skattesystem som främjar tillväxt, inte bromsar den. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga borde bli permanent och innefatta alla upp till 26 års ålder. Dessutom borde marginalskatterna sänkas och bolagsskatten i Sverige bör harmoniseras med EU:s lägstanivå.

Regelbördan. Många företagare lägger mer tid på att fylla i blanketter än att skapa värden i sina verksamheter. 4 av 10 företag i Västra Götaland uppger att regelkrångel och byråkrati utgör ett betydande tillväxthinder. Regelkrångel kostar svenska företag omkring 380 miljarder kronor årligen enligt Tillväxtverket. Pengar som annars kunde gått till innovation, investeringar och jobb.

Bristande infrastruktur. Västsverige är navet för svensk export, men flaskhalsarna är många. När E6:an, järnvägen eller hamnen står still, då gör också affärerna det. Vart tredje företag i Västra Götaland uppger att infrastrukturen påverkat in- och utleveransen av varor negativt. Det är ett allvarligt varningstecken. Underhållsskulden måste betas av, och investeringarna i vägar och järnväg prioriteras.

Det här är inte abstrakta frågor. De påverkar hur många jobb som kan skapas i Vårgårda, hur snabbt ett vårdbolag i Stenungsund kan anställa eller om ett teknikföretag i Göteborg väljer att expandera här eller i München.

Tillväxt börjar nämligen lokalt. I kommunerna, i företagen, i människors vardag. Och därför tror jag på Västsverige. Vi har gjort det förr. Vi har gått från kris till framtidstro. Inte för att någon annan gav oss lösningarna, utan för att människor här vågade tro på det nya. Med rätt reformer kan fler företag växa, fler jobb skapas och hela regionen bli rikare.

Om vi fortsätter värna företagande, innovation, konkurrenskraft och öppenhet, då är nästa tillväxtvåg redan på väg.

Rudolf Antoni
Regionchef, Svenskt Näringsliv i Västra Götaland