Stimulera jobbskapande och innovation, inte bara övervintring

Riskerna med korttidspermitteringar får alldeles för lite uppmärksamhet. Särskilt när det, inte minst i en ekonomisk kris, är extra viktigt att stimulera jobbskapande. Regeringen bör därför även utöka FoU-avdraget då det sannolikt skulle stimulera innovation och omvandling hos näringslivet istället för att bara låta företagen övervintra.

Till följd av nuvarande coronakris så har flera länder infört olika varianter av korttidspermitteringar. Dess huvudsakliga syfte är enkelt att förstå. Då det är mycket tidskrävande att skapa ett nytt jobb så blir det således viktigt att behålla redan befintliga arbetstillfällen för att det ska finnas en sysselsättning att gå tillbaka till efter krisen.

Trots reformens många fördelar så är det dock hög tid att vi talar om permitteringsstödets påtagliga risker. I tidiga beräkningar från Finansdepartementet förväntades så kallade “coronainsatser” kosta 245 miljarder, varav korttidspermitteringar motsvarade närmare 40 procent av kostnaderna. Korttidspermitteringar var därmed lika omfattande som det totala reformutrymmet under en hel mandatperiod. Och även om kostnaderna nyligen justerats ner så är det fortfarande en dyr reform som kan leda till olyckliga konsekvenser på svensk arbetsmarknad.

Skälen till oro är flera. Till en början så ges stödet även till vanskötta företag som sannolikt hade gått i konkurs även utan coronakrisens ekonomiska följder. Men det centrala är att korttidspermitteringar är ett stort avsteg från svensk arbetsmarknadspolitik som, åtminstone i teorin, förutsatt att bidrag kräver en motprestation. Faktum är att det från politiken inte ens ställs krav på fortbildning för att ta emot permitteringsstöd. I den bästa av världar så hade näringslivet åtminstone utbildat sig under krisen, vilket hade stärkt vårt lands humankapital under en period av mindre handel och högre arbetslöshet, men något sådant krav existerar inte. 

Korttidspermittering är därmed en statisk reform. Och eftersom stödet är just statiskt så riskerar det följaktligen att även vår ekonomi blir statisk och står still. Detta innebär att de strukturförändringar som kommer av en kris, det vill säga att ekonomin anpassar sig efter nya förutsättningar, riskerar att utebli.

Slutsatsen blir följande: att enögt fokusera på att bevara arbetstillfällen, vilket är syftet med korttidspermitteringar, kan faktiskt hämma näringslivets innovation och omvandling i en situation där Sverige behöver det som mest.

Det är därför uppenbart att politiken måste komplettera permitteringsstödet med reformer som stimulerar näringslivets utveckling. På så sätt kan vi starta upp Sverige med både befintliga och nya jobb på arbetsmarknaden.

Det finns flera reformer som skulle kunna vara av intresse. Svenskt Näringsliv föreslog nyligen att regeringen utökar FoU-avdraget till 675 000 kr per månad. Det en reform i helt rätt riktning, särskilt eftersom många bolag fått dra ner på utvecklings- och forskningsarbetet för att prioritera mer akut verksamhet under krisen. Det är också passande med hänsyn till den teknikomställning som många företag genomgår.    

Det är viktigt att inte slösa bort att en bra kris. Låt därför Sverige gå ur krisen med mer innovation, nya arbetstillfällen och starkare företag. Stimulera jobbskapande och forskning, inte bara övervintring.

Natanael Kvidal