Skatter och avgifter, regelkrångel, infrastruktur och byråkrati – dessa är frågor vilka ofta framhävs i arbetet att förbättra företagsklimatet. Svenskt Näringslivs senaste undersökning visar dock att trygghetsfrågorna numer utgör ett allt större orosmoln för många företagare. En problematik som går emot en annars positiv trend för företagares förutsättningar och som måste tas på största allvar.
Svenskt Näringsliv undersöker löpande hur medlemsföretagen upplever företagsklimatet och de lokala förutsättningar som finns för att driva företag. Som ett led i att utarbeta konkreta förslag för förbättring ombads medlemsföretagen i Göteborg att rangordna, för deras verksamhet, viktiga åtgärder som de vill se Göteborgs stad utföra. I undersökningen framkom att den viktigaste frågan handlar om att öka tryggheten i Göteborg, där hela 72 procent instämde helt i påståendet att Göteborgs stad bör satsa på att ökad trygghet. En fråga som i tidigare undersökningar av detta slag inte fått mycket utrymme.
– Så högt upp har inte trygghetsfrågorna hamnat tidigare och det är tydligt att de har ökat i vikt. Viktigt att påpeka är dock att det inte bara handlar om rån och stölder – utan även en generell oro som företagare känner för sin personal och deras säkerhet, säger Anna Gillek, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västra Götaland.
Utifrån 2017 års undersökning om det lokala företagsklimatet påvisas att både politiker och företagare också upplever att brottsligheten ökar, nationellt såväl som i Göteborg. På den direkta frågan om brottslighet är ett problem för den enskilde företagaren svarade hela 59 procent av de drygt 30 000 tillfrågade företagen ja och bedrägeri, inbrott och skadegörelse uppgavs vara de tre största problemen. Sammantaget framkommer en dyster bild av den verklighet många företagare upplever och som tydligt exemplifieras i Mikael Ovrells erfarenheter som ICA-handlare i Kortedala.
– Tas inte detta problem på allvar riskerar situationen bli sådan att entreprenörer i förlängningen får svårt att etablera sig och verka inom vissa områden, trots att efterfrågan finns på deras tjänster. En djupt oroväckande utveckling vilket inte bara skadar näringsidkarna själva utan även den svenska välfärden i form av uteblivna skatteintäkter, avslutar Anna Gillek.
Utifrån undersökningen och kontinuerlig kontakt med sina medlemmar har Svenskt Näringsliv i Västra Götaland tagit fram förslag på åtgärder för att värna näringsidkarnas trygghet: