Nio år för att få ett jobb

Statistiska Centralbyrån har uppdaterat den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Där framgår att flyktingars väg till arbetsmarknaden har blivit ännu längre. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har upprepat att hennes mål är att flyktingar som kommer till Sverige ska komma i arbete efter två år. Verkligheten ligger långt ifrån en sådan vision.

Hittills har gällt att det tagit 8 år för hälften av en årskull flyktingar att komma i jobb. Den senaste statistiken från SCB visar att denna siffra nu har ökat till 9 år. Verkligheten går alltså i motsatt riktning mot vad som är önskvärt.

För 2014 hade de som varit här i åtta år en förvärvsgrad på 54 procent, 2015 hade motsvarande siffra sjunkit till 49 procent. Den registerbaserade statistiken kommer med ett års eftersläpning och vi vet därför inte hur det såg ut 2016. Utifrån annan arbetsmarknadsstatistik kan man befara att det kommer att fortsätta att se dåligt ut, tudelningen på arbetsmarknaden tilltar.

Särskilt problematisk är integrationsprocessen för flyktingkvinnor som har en klart lägre förvärvsgrad jämfört med männen. Föräldraförsäkringens utformning har skapat inlåsningseffekter för denna grupp och också gjort att kravet på deltagande i SFI fallit bort. På köpet har även barnens integrationsprocess försvårats genom att många av dem har hållits borta från förskolan i onödan.

Många åtgärder skulle behövas för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Det som händer går tyvärr i fel riktning. Från och med årsskiftet har regeringen ökat krånglet inom den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som är mest populär bland företagen: nystartsjobben. Bland annat krävs nu kollektivavtalsliknande villkor och dessutom har en ny tidsgräns införts för stödet. De här försämringarna minskar chanserna till jobb för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Mycket lite tyder på att arbetsmarknadsministerns tvåårsmål skulle kunna uppnås.

Registerbaserad statistik om integration: