Remiss av departementspromemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Svenskt Näringsliv har fått möjlighet att lämna synpunkter på promemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare.

• Sverige behöver en nationell strategi i syfte att attrahera och rekrytera internationell kompetens. Arbetskraftsinvandrare medför viktig kompetens till många delar av näringslivet. Arbetskraftsinvandring leder till att det skapas fler jobb på svensk arbetsmarknad. Företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler nya medarbetare än jämförbara företag. Under 2022 bidrog arbetskraftsinvandringen med 43 miljarder till BNP och ökade skatteintäkter med 14 miljarder kronor.
• Svenskt Näringsliv avstryker promemorians förslag om innebörden av ”god försörjning”.
• Det är fullt rimligt att kräva att arbetskraftsinvandrare har en inkomst som gör det möjligt för dem att försörja sig själva och medföljande familjemedlemmar. Redan i dag är arbetskraftsinvandrares självförsörjningsgrad i princip 100 procent1.
• Promemorians förslag saknar förankring i en ekonomisk försörjningsgrund. Därmed är begreppet om en ”god försörjning” missvisande och syftar inte till att säkerställa en god försörjningsförmåga. Syftet med det höjda försörjningskravet tycks i stället vara att utestänga arbetskraftsinvandrare med en lägre lönenivå.
• Att ställa krav på ”god försörjning” med innebörden att lönen ska uppgå till minst 80 procent av medianlönen betyder indirekt att personer med lägre lön på svensk arbetsmarknad inte har en god försörjning, även om de har lön enligt kollektivavtal.
• Förslaget om ett höjt försörjningskrav om minst 80 procent av medianlönen är i praktiken ett ingrepp i lönebildningsmodellen där det är parterna som sätter lönerna. Den föreslagna lönenivån överstiger många kollektivavtalade lägstalöner och åsidosätter därmed avtalens lönereglering samt riskerar att bli lönedrivande.
• Det är olämpligt att kravet för försörjning för en arbetskraftsinvandrare ska kopplas till en andel av medianlönen samtidigt som försörjningskravet för medföljande familjemedlemmar till en arbetskraftsinvandrare baseras på annan försörjningsgrund. En sådan ordning skapar ett komplicerat och oförutsebart system som i längden kommer att försvåra möjligheterna för Sverige att locka hit talanger.
• Ett höjt försörjningskrav är inte heller ett effektivt sätt att komma åt missbruk inom systemet för arbetskraftsinvandring. Regeringen bör i stället gå vidare med vissa av förslagen från slutbetänkandet Ett förbättrat system för att motverka arbetskraftsexploatering (SOU 2021:88), såsom att kriminalisera handel av arbetstillstånd, förbättra informationsutbyte mellan myndigheter, öka kontrollerna och förbättra myndighetssamverkan. Vidare bör regeringen stoppa möjligheten till spårbyte och ta fram en strategisk plan kring hur arbetslivskriminalitet ska motverkas.
• Svenskt Näringsliv anser att det ändå finns skäl att justera dagens försörjningskrav, i syfte att säkra arbetskraftsinvandrares försörjningsförmåga i relation till stigande levnadsomkostnader. Vi har därför tidigare föreslagit att koppla det befintliga försörjningskravet till utvecklingen av konsumentprisindex. Vi kan nu konstatera att ett krav på försörjning som inte överstiger lägsta löner för heltidsarbete i kollektivavtal är mer förenligt med den svenska lönebildningsmodellen än regeringens förslag. Ett sådan krav innebär inte heller ett åsidosättande av kollektivavtalens lönereglering.
• Svenskt Näringsliv betonar att företag riskerar att stå utan arbetskraft om regeringen först väljer att begränsa möjligheterna till internationell rekrytering utan att stärka drivkrafterna till arbete för arbetslösa.
• Svenskt Näringsliv konstaterar att det i konsekvensutredningen saknas en tillräckligt bra analys av förslagets effekter för både den kortsiktiga och långsiktiga kompetensförsörjningen.