Svenskt Näringsliv värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen 

Svenskt Näringsliv värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Varför? För det första, vi är en del av den. Utan arbetsgivarsidan så finns ingen svensk modell.

Varför är vi en del av modellen? Framför allt för att den skapar förutsägbarhet och stabilitet. Vidare så är det bra att fack och arbetsgivare reglerar villkoren på arbetsmarknaden. Parterna uppnår genom kollektivavtal praktiska och flexibla lösningar. Det enskilda företaget ser ofta kollektivavtal som en effektiv och rationell lösning för att hantera de många olika frågor som finns i relationen till de anställda. Kollektivavtalen är också i stor utsträckning normerande för den mindre del av arbetsmarknaden som inte täcks av kollektivavtal.

Alternativet till kollektivavtal är lagstiftning. Det är den vanligaste modellen i andra länder. Där är också strejker – även politiska missnöjesyttringar – betydligt vanligare än här. En viktig poäng med kollektivavtal är ansvarstagandet det innebär att förhandla och komma överens, trots olika utgångspunkter och behov. Det skapar förståelse och tillit. Det har under lång tid varit viktiga konkurrensfördelar för svenska företag och har underlättat exempelvis strukturomvandling.

Är det frivilligt att ingå kollektivavtal? Ja, föreningsfriheten gäller även för arbetsgivare. Det finns ingen regel som tvingar företag att ha kollektivavtal. Men för det företag som utsätts för stridsåtgärder – och där tillräckligt många anställda är medlemmar i facket så att strejken får effekt – är frivilligheten naturligtvis mer relativ än för det företag som själv söker upp en arbetsgivarorganisation för att bli medlem och omfattas av kollektivavtal. Men beslutet att teckna kollektivavtal ligger alltid hos företaget.

Det är betydligt vanligare att företag tecknar kollektivavtal frivilligt än att avtalet föregås av en tvist med facket. Enligt Medlingsinstitutet förekom tio avtalstvister 2022. Det kan jämföras med att drygt 8 000 företag inträdde i en arbetsgivarorganisation. Dessutom tecknade över 2 000 företag hängavtal med facket, det vill säga avtal där arbetsgivaren förbinder sig att följa riksavtalet för branschen utan att vara med i en arbetsgivarorganisation.

Ibland vidgas en konflikt mellan ett fackförbund och en arbetsgivare som inte vill teckna ett kollektivavtal till andra arbetsgivare. Det är problematiskt eftersom de andra arbetsgivarna inte har med saken att göra och därför inte bör drabbas. Detta blir särskilt problematiskt när det handlar om företag som redan har kollektivavtal. Arbetsfreden bryts och värdet av att omfattas av kollektivavtal minskar för de företagen. Företag som har avtalade löneökningar och villkor ska kunna räkna med fredsplikt, det är en bärande del i den svenska modellen.

Den långtgående svenska konflikträtten, utan regler om proportionalitet och utan begränsning av möjligheterna till fackliga sympatiåtgärder, innebär svaga fackliga incitament att utforma avtalen så att de passar olika företags behov. Stridsrätten måste finnas kvar men nyttjas på ett ansvarsfullt sätt.

Svenskt Näringsliv värnar den svenska partsmodellen, som övergripande bidragit till att skapa bra förutsättningar för företag i Sverige. Svenskt Näringslivs syn är samtidigt pragmatisk. Modellen behöver hela tiden vårdas för att förtjäna förtroende och berättigande. Det är viktigt att kollektivavtalen uppfattas som attraktiva och värdeskapande av företagen och medarbetarna.