Digitala årsredovisningar - vad har vi lärt oss?
De flesta aktiebolag kan välja att lämna in sin årsredovisning digitalt till Bolagsverket. Utvecklingen inom EU och samhällets digitalisering i övrigt pekar på att det digital inlämning kommer att bli standard framöver. För börsnoterade företag finns redan av ett krav på att lämna in årsredovisningen digitalt till Finansinspektionen. För att följa upp hur tjänsterna för digital inlämning hittills har fungerat har Svenskt Näringsliv låtit konsultföretaget Trinovo genomföra en studie av de svenska lösningarna. I rapporten presenteras uppföljningen tillsammans med en bakgrund och ett antal sammanfattande slutsatser. Rapporten visar att inställningen till digitalisering av årsredovisningar generellt sett är positiv och att det finns flera fördelar med en digital process. De tekniska lösningar som valts innebär dock att det uppstår en hel del osäkerhet kring det digitala formatet. Till skillnad från en analog kopia av årsredovisningen, finns det skillnader mellan den digitala avskrift som lämnas in till Bolagsverket och originalhandlingen. I det fall företaget anlitar en revisor omfattar revisorns granskning inte den digitala avskriften av årsredovisningen. Företag som väljer digital inlämning är också hänvisade till att använda de systemleverantörer som Bolagsverket har träffat avtal med. Att lämna in digitalt innebär vidare en hel del tillkommande administration vilket gör att de potentiella förenklingsvinsterna riskerar att gå förlorade. Det är osäkert om det digitala förfarandet i dagsläget innebär några egentliga kostnadsbesparingar för inrapporterande företag. För börsnoterade företag har det digitala formatet inneburit väsentliga merkostnader. Det har också påverkat årsredovisningsprocessen och gjort den mindre flexibel. En slutsats av rapporten är att det behövs en fördjupad analys av hur effektivitetsvinsterna av digitaliseringen bäst uppnås.
