Det är allvarligt att AI-förordningens uppförandekoder och standarder inte är klara eftersom det bromsar företagens AI-användning. Därför är det glädjande att statsminister Ulf Kristersson meddelar att Sverige sluter upp bakom näringslivets begäran att flytta fram tillämpningen av förordningen, skriver experten Carolina Brånby.
AI-förordningen är komplicerad men onödigt betungande utan färdig uppförandekod gällande AI-modeller och standarder för högrisk AI. Det är inte förrän de begärda standarderna är på plats som regelefterlevnaden är möjlig (se faktaruta nedan).
Men Som man ser i standardiseringsorganet CEN/CENELEC:s arbetsprogram kommer många AI-standarder inte vara färdiga i tid. Efter att standarder finns tillgängliga behöver företag minst ett år, sannolikt två, för att ställa om sina produkter och tjänster till standardernas krav.
Men det finns ytterligare problem med standardiseringsarbete när det kommer till konkurrenskraft.
Den nuvarande strategin för utveckling av AI-standarder riskerar att skapa oavsiktliga hinder för innovation och marknadstillväxt. EU-standarder är komplexa och medför betydande operativa bördor genom omfattande dokumentationskrav och certifieringsprocesser. Kraven påverkar i oproportionerligt hög grad små och medelstora företag och nystartade företag, vilket kan begränsa Europas AI-innovation.
Särskilt oroande är de växande skillnaderna mellan europeiska och internationella standarder. Denna bristande överensstämmelse skapar onödiga hinder för svenska företag som är verksamma globalt, vilket kräver dubbla certifieringsprocesser och ökar kostnaderna för efterlevnad. Men WTO:s avtal om tekniska handelshinder ger redan en tydlig ram som uppmanar medlemmarna att använda internationella standarder som grund för sina tekniska föreskrifter.
För AI-användning och konkurrenskraft bör EU vara omsorgsfull i framtagandet av AI-standarder. Svenskt Näringsliv föreslår att:
EU:s AI-standarder bör balansera skydd och praktiskt genomförande och stödja AI-användning i Europa. Att invänta färdigställande av riktlinjer och standarder är rimligt och därför bör tillämpningen av AI-förordningen i dessa delar skjutas fram. Svenskt Näringsliv välkomnar därför statsministerns positiva besked inför kommande ministerrådsmöte.
AI-förordningen är komplicerad men onödigt betungande utan färdig uppförandekod gällande AI-modeller (tillämpning från 2 augusti 2025) och standarder för högrisk AI. Högriskområdena ska börja tillämpas den 2 augusti 2026 för nya AI-system, enligt bilaga III AI-förordningen, och den 2 augusti 2027 för de nya AI-system som faller in under listad produktlagstiftning enligt bilaga I.A.
Läs mer: Ställningstagande om regelförenkling och införande av AI-förordningens olika delar (se ställningstagandet nedan). Svenskt Näringsliv har tillsammans med våra finska, danska, tjeckiska, belgiska och polska systerorganisationer undertecknat ställningstagande.
Läs mer: Standarder som EU-kommissionen begärt i förhållande till AI-akten: CEN - CEN/CLC/JTC 21
Läs mer: Kristerssons mål under EU-toppmötet: Stoppa AI-lagen