Återindustrialisering av norra Sverige - om kompetensbehov och bostadsbrist och behovet av extraordinära åtgärder
Den gröna omställningen har skapat en ökad efterfrågan i norra Sverige. Det talas om att regionen håller på att återindustrialiseras. För att möta den stigande efterfrågan på industriernas produkter krävs stora kapitalinvesteringar i både produktionsanläggningar och i infrastrukturen till exempel järnväg och energi.
Det behövs även arbetskraft till de företag som gör stora investeringar, både för att bygga upp nya anläggningar och för den långsiktiga driften. Det kommer även behövas arbetskraft kopplat till ”indirekta” effekter av satsningarna, till exempel hos underleverantörer och hos kommunerna som behöver bygga ut sin samhällsservice.
Arbetskraften kommer behöva vara högutbildad men också mycket annan kompetens kommer att behövas. I de satsningar som gör kommer det att behövas annan kvalificerad industriarbetskraft. När platser växer ökar även efterfrågan på exempelvis serviceyrken inom privat och offentlig sektor, på underleverantörer till de stora satsningarna med mera.
Den arbetskraft som efterfrågas i norra Sverige finns inte i tillräcklig utsträckning i närområdet, utan måste flytta dit från andra delar av Sverige och från andra länder. Även om viss kompetens kommer att finnas regionalt kommer 10 000-tals personer behöva flytta till norra Sverige under de kommande 10. Utvecklingen liknande den som kännetecknade norra Sverige för över 100 år sedan. En period då regionen industrialiserades första gången och då kapital och kompetens lockades från hela Sverige och även från andra länder. En utveckling som också kom att gynna svensk ekonomi under lång tid.
En förutsättning för att realisera de tillväxtmöjligheter som har uppstått är att fler flyttar till norra Sverige, vilket förutsätter att det också finns bostäder för de som flyttar dit. Det finns två stora utmaningar med detta som behöver hanteras. För det första är beslutet att flytta ett stort beslut och tillgången till en bostad är en av flera faktorer som måste vara på plats.
Det är inte heller givet att flyttbenägenheten inom Sverige, givet tillämpningen av nuvarande regelverk, är tillräckligt omfattande för att detta ska. För det andra finns ett antal utmaningar kopplat till möjligheten att bygga de bostäder som kommer att behövas för den arbetskraft som flyttar till norra Sverige. Det är inte givet att det är ur ett affärsmässigt perspektiv är tillräckligt intressant för bostadsutvecklare att göra de storskaliga investeringar i nya bostäder som behövs i norra Sverige.
Syftet med rapporten är att analysera dessa två utmaningar och peka ut vad som behövs för att skapa strukturellt bättre förutsättningar för bostadsmarknaden för att utvecklingen i norra Sverige ska kunna ta fart.
