Bristyrken drabbas hårt av arbetstidsförkortning – kortrapport om arbetstidsförkortning

En arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar i veckan skulle kraftigt förvärra kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden. I denna kortrapport analyseras konsekvenserna för näringsliv och offentlig sektor utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Beräkningarna visar att arbetsgivare skulle behöva rekrytera motsvarande 8,1 procent fler medarbetare för att upprätthålla samma produktion och välfärd. Det motsvarar över 400 000 nya anställda, samtidigt som det redan idag saknas cirka 137 000 personer på arbetsmarknaden. Det samlade rekryteringsbehovet skulle därmed överstiga en halv miljon personer.

Rapporten visar att bristyrken inom industri, vård, omsorg, skola och teknik drabbas särskilt hårt. Bland annat skulle behovet av undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, industrielektriker och ingenjörer öka kraftigt i yrken där arbetsgivare redan idag har svårt att rekrytera. Inom industrin riskerar arbetstidsförkortningen att försvaga konkurrenskraften ytterligare i ett läge där svensk och europeisk produktivitet utvecklats svagt under lång tid. Inom vård och äldreomsorg skulle konsekvenserna bli särskilt kännbara i regioner med stora demografiska utmaningar och redan långa vårdköer.

På längre sikt väntas ekonomin anpassa sig till det nya läget, men genom lägre produktion, minskad tillväxt och ett fattigare samhälle. Rapporten visar hur en generell arbetstidsförkortning riskerar att leda till färre vårdbesök, färre undervisningstimmar och lägre ekonomisk aktivitet i hela Sverige.