Chefsekonomens uppmaning inför budgeten: ”Sluta med krispolitiken”

Under onsdagen lämnade Riksbanken återigen styrräntan oförändrad. Trots att Riksbanken borde ha sänkt räntan redan nu är det positivt att man meddelar att det kommer komma räntesänkningar framöver, menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

– Man ska dock komma ihåg att de kommande räntesänkningarna kommer att få effekt först i höst och då kommer inflationen troligtvis vara under Riksbankens inflationsmål. Så det hade varit mycket bättre om man sänkt räntan nu.

– Kampen mot inflationen är över. Vi är inne i en lågkonjunktur och det finns en stor chans att den blir ganska mild.

Han betonar att en rad branscher har stora problem, varav byggbranschen är den som oroar mest.

– Det vi ser nu är i princip nästan ett stopp av nyproduktion av bostäder vilket inte är bra. Både i år och nästa år kommer det att byggas alldeles för lite.

”Sluta med krispolitik”

Det stora problemet är dock de strukturella problemen i den svenska ekonomin. Det handlar bland annat om en låg tillväxtkraft, hög arbetslöshet och ett stort utanförskap på arbetsmarknaden. För att möta de stora utmaningarna är budskapet till politiken tydligt:

– Sluta med krispolitik i form av kortsiktiga stimulansåtgärder. Nu måste vi fokusera på hur vi stärker Sverige på sikt.

– Det handlar bland annat om att vi måste få fler i arbete så vi får en tillväxt som är inkluderande, så att de grupper som i dag står långt utanför arbetsmarknaden också kommer in på arbetsmarknaden.

Regeringen och Sverigedemokraternas vårbudget kommer innehålla förslag till ett värde av 16,8 miljarder kronor. Om vårbudgeten innehåller ökade anslag till kommuner och regioner skulle det vara olyckligt, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Vi måste sluta ösa pengar på kommunerna och regionerna. De måste lära sig att hushålla med sina resurser och arbeta mer effektivt. Många kommuner har gått med stora överskott under de senaste tio åren. Men trots det har man valt att inte spara överskotten för att kunna använda de i sämre tider.

Det finns en tendens i Sverige att en stor del av regeringens budgetar innehåller extra statsbidrag till kommuner och regioner. Det är i grunden ett systemfel, menar han.

– När kommuner har överskott borde det fonderas för att kunna användas under sämre tider i stället för att staten ska behöva ösa mer pengar. När regeringen alltid ger extra pengar till kommuner och regioner så uppstår det en förväntan och då vill man ha mer pengar.

Räkneexempel

Han beskriver ett räkneexempel på hur kommuner och regioner skulle kunna finansierats i stället.

– Säg att kommunerna och regionerna får sex miljarder mer i vårbudgeten. Om vi i stället hade ökat tillväxttakten med 0,5 procentenheter i genomsnitt per år, från nu till 2050. Då skulle BNP öka med totalt 1 505 miljarder kronor.

– Det finns enorm effektiviseringspotential i kommunerna och regionerna som inte realiseras idag. Nu måste det bli ett ökat tryck på att de faktiskt använder sina resurser på ett mer effektivt sätt bland annat för att vi måste få till en likvärdig vård i hela landet.

I vårbudgeten borde regeringen satsa på att öka takten i elektrifieringen och i utbyggnaden av energiförsörjningen och beta av underhållsskulden för väg – och järnvägsnätet.

– Vi måste minska underhållsskulden då den i dagsläget faktiskt hindrar tillväxten. Dessutom måste vi återupprätta en stabil elförsörjning där företagen kan få tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser i hela Sverige.

– Men man ska komma ihåg att det inte bara är att ösa in pengar. Man måste bland annat ha personal som kan göra jobbet – och det finns inte idag. Därför är det viktigt att satsa på utbildningar för bristyrken och vi måste även ha en ökad arbetskraftsinvandring.

Den ekonomiska politiken är i grunden alldeles för kortsiktig. Istället är det viktigt att regeringen satsar på långsiktiga strukturreformer, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Nu måste vi stärka upp svensk tillväxt och konkurrenskraft. För att göra det så måste vi jobba långsiktigt. I höstbudgeten kan man göra mycket mer så det är viktigt att man nu inte slösar bort ett reformutrymme på krispolitik i vårbudgeten.

– I höstbudgeten behöver vi se sänkta marginalskatter. Det är väldigt svårt för oss att rekrytera personal från andra länder när vi har så höga marginalskatter.