Den höga inflationen har i cirka två års tid varit problematisk för både centralbanker och regeringar världen över. Räntor har höjts för att minska efterfrågan i ekonomin och därmed hålla tillbaka inflationen.
Vår regering har avvaktat med en rad reformer i tron att de skulle kunna spä på inflationstrycket. Detta har sammantaget dämpat den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Inflationen har nu tydligt kommit ner till mer normala nivåer, nära Riksbankens mål på två procent.
I maj sänkte man också styrräntan och fler räntesänkningar är att vänta både i år och nästa. Den mer normala prisökningstakten framöver gör att regeringens kommande budgetar inte på samma sätt behöver ta hänsyn till inflationen. Både finanspolitiken och penningpolitiken bedöms därför bli mindre åtstramande under 2024 och framför allt 2025.
I och med att räntan nu har börjat sjunka kommer pressen på både hushåll och företag att lätta framöver. Detta syns redan i konsumentförtroendeindikatorer och i framtidstron hos företagen i Svenskt Näringslivs företagarpanel. Självfallet finns stora bransch- och regionspecifika skillnader i både nuläge och framtidstro där framför allt byggindustrin och de konsumentnära branscherna för närvarande har ett fortsatt bekymmersamt läge. I och med lägre inflation och räntor kommer konsumtionen växa snabbare framöver och bostadsbyggandet öka.
Stora delar av industrin har kortsiktigt gynnats av en svag krona. Vanligtvis brukar den svenska tyngdpunkten på investeringsvaror driva stora delar av våra konjunkturåterhämtningar. Nu är dock tillverkningsindustrin alltmer missnöjd med sina orderstockar då efterfrågan från delar av våra exportmarknader fortfarande är svag. Därför kommer exporten sannolikt inte att vara det draglok för återhämningen som vi är vana vid. Jämfört med historiska konjunkturmönster drivs istället tillväxten i större utsträckning av inhemska faktorer som investeringar och konsumtion.
Efter ett svagt 2023 kommer svensk ekonomi växa snabbare under senare delen av 2024 och 2025. BNP-tillväxten blir 1,3 procent 2024 och 2,2 procent 2025. Arbetslösheten fortsätter öka något under innevarande år till 8,4 procent, innan konjunktur och sysselsättning mer tydligt förbättras. Nästa år förväntas arbetslösheten bli 8,2 procent.
Konjunkturrapporten innehåller ett antal fördjupningar: en om tillväxtskillnader i USA och EU, en om kostnadsmässig konkurrenskraft och en om BNP-effekter av en arbetstidsförkortning. Ett enkelt räkneexempel visar också på vikten av tillväxt för att vårt gemensamma välstånd ska kunna växa över tid.