Lågkonjunkturen sträcker sig in i 2025 enligt Svenskt Näringslivs konjunkturprognos i maj 2023. Under början av räntehöjningscykeln har den svenska ekonomin visat sig motståndskraftig. Men effekterna kommer med fördröjning. Höga räntor pressar nu hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar. Företagens framtidsutsikter är kraftigt nedpressade och vart fjärde företag ser risk för varsel. Svensk ekonomi (BNP) kommer att utvecklas negativt i år (-0,9 procent) och bara öka långsamt 2024 (0,9 procent). Inflationen bedöms hamna under målet redan 2024. Råvarupriser har vänt ned, de så kallade baseffekterna (jämförelser med redan höga prisnivåer) och ansvarsfulla avtal i Sverige bidrar till det. Samt också de kraftigt stigande räntorna som pressar efterfrågan. Detta gör att styrräntan kommer att sänkas ned till två procent redan under nästa år. Arbetsmarknaden är fortsatt det stora strukturella problemet i svensk ekonomi. Arbetslösheten väntas stiga från redan höga nivåer till över åtta procent. Men arbetslöshetssiffrorna säger inte allt. Till detta kommer en mycket stor grupp, en fjärdedel av den arbetsföra befolkningen, som inte är självförsörjande. En mycket stor andel av dessa fastnar i långvarigt utanförskap.