Ekonomiska läget: De kommande månaderna blir tuffa – fler arbetslösa

Den ekonomiska sammanfattningen gör Svenskt Näringsliv mitt i den andra vågen av pandemin.

Krisen har medfört en mycket snabbt stigande arbetslöshet. I oktober var drygt 100 000 fler arbetslösa jämfört med ett år tidigare. Arbetslösheten beräknas nå närmare 9,5 procent under 2021. Långtidsarbetslösheten, mätt som de som varit arbetslösa mer än 12 månader, har stigit från cirka 150 000 vid årets ingång till cirka 173 000 i september. Krisen förväntas ge en än högre långtids- och ungdomsarbetslöshet.

– Arbetslösheten är vår riktigt stora utmaning. En redan tidigare problematisk situation med många som har svårt att komma in på arbetsmarknaden förvärras nu ytterligare av krisen. Det finns en stor risk att arbetslösheten permanentas på en hög nivå. Det är viktigt att så många företag som möjligt överlever krisen så att inte ännu fler jobb slås ut, säger Bettina Kashefi, Svenskt Näringslivs chefekonom.

Efter en nedgång i smittspridningen under sommar och tidig höst vände kurvorna åter uppåt. Detta har lett till nya nedstängningar, restriktioner och förändringar i människors beteenden. Det slår hårt mot den återhämtning som inleddes under det tredje kvartalet.

Mycket tyder på att nedgången i ekonomin denna gång slår än mer asymmetriskt än i våras. Industrisektorerna får inte en lika stor smäll men krisen blir större och djupare inom handel, service och besöksnäringar. BNP förväntas falla med 3,1 procent i år och öka med lika mycket 2021. År 2022 tar tillväxten fart och beräknas uppgå till 4,5 procent.

– Den tidigare utvecklingen som kunde beskrivas som ett ”V” har nu förbytts till ett ”W”. Tillväxten kommer att falla igen under det fjärde kvartalet. Ekonomin räddas av de nära förestående vaccinerna och därför kan tillväxten förväntas öka nästa år. Men först en bit in på 2023 beräknas Sverige vara ur lågkonjunkturen. Och återhämtningen är skör, det finns stora nedåtrisker, säger Bettina Kashefi.

Trots att V-scenariot förbytts till ett W har Sverige och omvärlden ännu så länge kunnat undvika att upprepa de kraftiga BNP-fallen från i våras. Detta beror på en rad omfattande statliga stödprogram. Sveriges statskuld ökar, men från mycket låga nivåer. Det finns utrymme för ytterligare satsningar, enligt rapporten.