Svenskt Näringsliv har beretts möjlighet att kommentera på Långtidsutredningen 2023 som förordar att finanspolitiken ska ta ett större stabiliseringspolitiskt ansvar framöver. Utredningen finner det nödvändigt att komplettera nuvarande finanspolitiska ramverk med ett ramverk för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Svenskt Näringsliv anser att penningpolitiken fortsättningsvis ska ha huvudansvaret för stabiliseringspolitiken, medan den primära rollen för finanspolitiken ska vara att förbättra ekonomins funktionssätt via strukturella reformer. Att ge finanspolitiken utökat mandat att försöka bedriva en mer aktiv stabiliseringspolitik vid andra tillfällen än allvarliga ekonomiska kriser, ställer sig Svenskt Näringsliv skeptiska till. Den främsta anledningen är att det är svårt att bedriva den typen av politik med god precision. Vidare menar Svenskt Näringsliv att det finanspolitiska ramverket bör eftersträva en långsiktigt stabil nivå på den offentliga skuldsättningen, varpå det vore lämpligt att göra skuldankaret till det överordnade målet för finanspolitikens övergripande inriktning i stället för saldomålet. Att däremot låta ett så kallat underskottsmål utgöra det överordnade målet, anser Svenskt Näringsliv inte är lämpligt.