Mer krävs för att undvika massarbetslöshet

Mellan 13 mars och 16 april ökade andelen företag som upplever likviditetsproblem från cirka 20 procent till drygt 50 procent.

Enligt Svenskt Näringslivs senaste företagarenkät har drygt 30 procent av företagen varslat medarbetare eller planerar att göra det.

– Vi ser nu en mycket allvarlig och helt exceptionellt snabb försämring av svensk ekonomi, konstaterar Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi.

Konjunkturrapporten innehåller bland annat tre tänkbara scenarier och jämförelser med tidigare kriser.

I det mest optimistiska scenariot faller BNP med 5 procent i år men tar rejäl fart under 2021, med en tillväxt på 8 procent. Arbetslösheten stiger ändå till 10 procent.

I det andra scenariot faller BNP med nio procent 2020 och ökar endast långsamt 2021, med 2 procent. Arbetslösheten stiger i det scenariot till 15 procent.

I det mest pessimistiska scenariot faller BNP med 11 procent i år och fortsätter falla med 2 procent 2021. Arbetslösheten stiger till 17 procent.

– Vi ser att även i vårt mest optimistiska scenario kan krisen bli värre än både 90-talskrisen och finanskrisen. Skulle något av de mer pessimistiska scenarierna slå in så har vi en situation vars like vi inte sett i modern tid, säger Bettina Kashefi.

Scenarierna är beräknade utan ytterligare krisåtgärder. Med kraftfulla åtgärder kan de ekonomiska konsekvenserna mildras. Rapporten pekar på behovet av att snabbt få på plats räddningsersättning som hjälper företagen att klara sina fasta kostnader.

En analys av bokslutsdata visar att 30 procent av företagen riskerar konkurs vid två månaders stillestånd och helt utan stöd. Med nuvarande svenska stödsystem faller andelen till 17 procent. Men med en räddningsersättning av dansk modell för hjälp med fasta kostnader skulle andelen minska till 9 procent.

– Det visar hur stor effekt rätt riktade och rejäla åtgärder kan ha. För att undvika mycket snabba fall i BNP och massarbetslöshet måste regeringen göra mer, säger Bettina Kashefi.

– Vår mycket låga statsskuld gör att vi har råd att satsa. Att låta produktionskapacitet slås ut blir dessutom väsentligt dyrare i längden, avslutar hon.