Ny studie: 87 procent av företagen växer inte

I en ny undersökning, Företagens regionala utveckling, tar Svenskt Näringsliv tempen på hur det går för företagen i landets olika regioner. Det är en kombination av hårda registerdata med undersökningar om företagens attityder:

– Undersökningen är unik, både statistiken om hur det har gått för företagen i termer av omsättning, anställningar och vinstutveckling i alla regioner och att vi har kompletterat med frågor kring vad de upplever för tillväxthinder och ser på utvecklingen framöver, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom.

Undersökningsperioden är 2020-2021, mitt under brinnande pandemi, men en särskild jämförelse visar att den trots det är representativ. Det är också första gången som undersökningen görs, så det går av förklarliga skäl inte att göra jämförelser över tid.

”Otrolig sprängkraft”

Rapporten visar att de regionala variationerna är stora, viket också är avgörande för vidare analyser om lämpliga åtgärder lokalt för att förbättra företagens villkor, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

På ett nationellt plan är det mest alarmerande att 87 procent av företagen inte växer, eller har negativ tillväxt i antalet anställda. Bland dem finns det företag som inte vill växa eller företag som lever en tynande tillvaro. Men det är inte hela sanningen:

– Bland dessa företag finns det också sådana som kan växa om de fick bättre förutsättningar. Och de är så många. Kan vi bara få någon procentandel av dem att ta steget att anställa fler så är det en otrolig sprängkraft. Det kan reducera utanförskap och arbetslöshet i Sverige, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Små jobbmotorer

Resultaten visar också att mikroföretag bidrar med mellan 15 och 41 procent av de totala arbetstillfällena i regionerna. I nära hälften av regionerna står de för cirka 30 procent eller mer av de jobb som erbjuds i privat sektor.

– De stora företagen är fantastiska, men ibland glömmer vi bort de små företagarhjältarna. Vissa har liten ambition att växa, men en del skulle kunna göra det om de fick bättre förutsättningar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Det är också antagligen de som kan anställa bland grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, ett svar på problemen med utanförskapet.

Inga vinstmaskiner

Mycket av debatten om Sveriges ekonomi har det senaste året präglats av inflationen, där företagen ibland utmålas som vinstmaskiner som inte påverkas och höjer priserna mer än vad som är motiverat. Svenskt Näringsliv har i flera undersökningar visat att så inte är fallet; det finns ingen greedflation.

Den nya undersökningen ger ytterligare stöd för det eftersom den visar att många företagare kämpar för sin överlevnad. Till exempel har 21 procent av företagen negativa vinstmarginaler – eller en vinstmarginal på noll.

– Det visar att många företag inte har stora marginaler. Det finns inga jättevinster som tas ut av företagen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

I rapporten finns också frågor till företagen om olika tillväxthinder: Svårigheter att hitta personal med relevant kompetens, dålig kvalitet på skolutbildningar, hög regelbörda och byråkrati, för höga löneanspråk och bostadsbrist.

Svaren från företagen skiljer sig åter åt mellan de olika regionerna:

– Problemet med kompetensförsörjning sticker ut i alla regioner. Men det finns stora skillnader i tillväxthinder i en region jämfört med andra. Ett tydligt exempel är Norrbotten, Västerbotten och Gotland där företagen upplever att bostadsbrist är ett stort tillväxthinder. I andra regioner som Kalmar är det brister i infrastrukturen som företagen upplever är ett tillväxthinder, säger Sven-Olov Daunfeldt.

I en fördjupningsdel analyseras bland annat vad som kännetecknar företagen som inte växer och den regionala fördelningen av snabbväxande företag. Även familjeföretagens förutsättningar diskuteras, en stor grupp företagare som inte uppmärksammas i lika hög grad som andra företagargrupper.

Undersökningen visar att familjeföretagen står inför stora utmaningar de närmaste åren:

– Vi ser att 39 procent av våra medlemmar som är familjeföretag planerar för ägarförändringar inom de kommande fem åren. Det innebär stora utmaningar för både näringsliv och regioner framöver då ägarskiften tenderar att vara prövande för företagens långsiktiga tillväxt och överlevnad, säger Johan Karlsson, kvantitativ analytiker, och medförfattare till rapporten.

– För många familjeföretag är möjligheter till långsiktigt ägande en oerhört viktig fråga.

Det finns också en risk att familjeföretagens villkor förbises i politiska satsningar på jobbskapande och företagstillväxt. Johan Karlsson varnar för en verklighetsfrånvänd debatt och politik som inte bottnar i den vardag som svenska företag möter:

– Det finns en tydlig risk att många familjeföretag väljer att helt avstå tillväxt om den riskerar att komma på bekostnad av familjeliv, oberoende och kontroll. Här har jag själv mött flera företagare som gjort det medvetna valet att inte växa, eller till och med minska i storlek på grund av detta, säger Johan Karlsson.

– Här spelar regelförenklingar in för att möjliggöra för nyanställningar, men också långsiktighet i reformer som ger incitament till att förädla företagandet över generationsgränserna, lägger han till.