Osäkert läge bromsar svensk konjunktur

Världsekonomin har på kort tid drabbats av två utbudschocker. Först kom pandemin med störningar i produktion och leveranskedjor och sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina som ytterligare minskar utbudet av energi, metaller och spannmål. Detta pressar upp priser varför inflationen i världsekonomin stigit kraftigt. Många av de råvarudrivna effekterna kommer att avta, vilket gör att inflationen ökar långsammare framöver. Osäkerheten om den framtida prisutvecklingen är dock fortsatt stor. Inflationen bedöms falla tillbaka till 2,6 procent 2023 (KPIF).

 – Vi ser nu en kraftig uppgång i inflationen som drivs av en utbudschock. Det viktiga nu är att inte skapa en löne- och prisspiral genom kompensation via kraftiga löneökningar. Det skulle riskera att skapa en mycket negativ och farlig utveckling för svensk ekonomi säger Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom för Svenskt Näringsliv. 

 Riksbanken har en svår balansgång framför sig mellan att förhindra en uppgång i inflationsförväntningarna och att inte bromsa tillväxten för kraftigt. Svenskt Näringsliv bedömer att reporäntan kommer att stiga till 1,0 procent under 2022 för att sedan ligga kvar där under 2023. Denna måttliga ränteuppgång tillsammans med produktionsstörningar och höjda prisnivåer bromsar dock tillväxten i BNP som förväntas bli 2,5 procent 2022 och 1,5 procent 2023.

 – Svensk ekonomi är inne i ett känsligt läge och osäkerhetsfaktorerna är många. Ett fortsatt konkurrenskraftigt näringsliv är en grundförutsättning för att vi ska ta oss ur denna situation med stigande priser, säger Daunfeldt.

 Arbetslösheten beräknas fortsätta sjunka ned till 7 procent 2023. Efterfrågan på arbetskraft är hög men företagen har svårt att hitta rätt kompetens. Tudelningen på arbetsmarknaden är fortsatt stor och en stor grupp står fortsatt långt från arbetsmarknaden.

 – Utanförskapet är fortsatt ett mycket stort problem i svensk ekonomi. Att stora grupper inte kommer in på arbetsmarknaden kostar staten stora summor pengar som behövs på andra områden och skapar förstås stora personliga problem för de som hamnar utanför. Detta är inte ett konjunkturellt problem – här krävs strukturreformer avslutar Sven Olov Daunfeldt.