Efterlyses: En radikal agenda för EU

Vår jämförelsevis svaga utveckling har pågått i trettio år. De uppmärksammade rapporterna från Enrico Letta om den inre marknaden och Mario Draghi om europeisk konkurrenskraft talar ett tydligt språk, skriver Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv och Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor Svenskt Näringsliv.

Vår jämförelsevis svaga utveckling har pågått i trettio år. De uppmärksammade rapporterna från Enrico Letta om den inre marknaden och Mario Draghi om europeisk konkurrenskraft talar ett tydligt språk, skriver Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv och Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor Svenskt Näringsliv.

Europas konkurrenskraft kommer att stå i centrum för den nya kommission som tillträder i dagarna. Åtminstone är det vad ordföranden Ursula von der Leyen har deklarerat och vad de stora partigrupperna i Europaparlamentet har kommit överens om.

Det är bra. Det är också bra att det finns en växande insikt om att konkurrenskraft är en förutsättning för varje annan viktig politisk prioritering på både europeisk och nationell nivå. Det handlar inte bara om vår ekonomiska framtid. I en osäker och turbulent omvärld är styrkan i Europas ekonomi också i allra högsta grad en säkerhetspolitisk fråga. Utan en stark ekonomi kommer vi inte kunna finansiera våra försvar och ett konkurrenskraftigt europeiskt näringsliv är en viktig del av basen för vårt bredare globala inflytande.

I oktober varnade IMF för att välståndsgapet gentemot USA fortsätter att vidgas. IMF:s prognos för BNP-utvecklingen under 2024 höjdes för USA till 2,8 procent, samtidigt som den sänktes för Euroområdet till 0,8 procent. Svenskt Näringslivs ekonomer reviderade i september ner sin prognos för svensk tillväxt 2024 till 0,9 procent.

Men det är de längre perspektiven som oroar på allvar. Vår jämförelsevis svaga utveckling har pågått i trettio år. De uppmärksammade rapporterna från Enrico Letta om den inre marknaden och Mario Draghi om europeisk konkurrenskraft talar ett tydligt språk. Årtionden av svagare produktivitetsutveckling har gjort att klyftan till USA ökat.

Ett fokus på konkurrenskraft på europeisk nivå får inte innebära att det arbete som måste göras i huvudstäderna avstannar. EU och den nya kommissionen kommer inte att kunna lösa detta på egen hand, utan många av Europas största konkurrenskraftsutmaningar har sin lösning i medlemsländerna. Sverige och likasinnade länder måste driva på för att det som nu deklareras i Bryssel blir verklighet, men vi måste också göra vår egen hemläxa och uppmana andra att göra sin. Vi har alla ett ansvar.

Svenskt Näringsliv har under det senaste året initierat ett europeiskt samarbete och sammanfört 18 andra europeiska näringslivsorganisationer i projektet ”Europe Unlocked”. Syftet har varit att sätta konkurrenskraftsfrågorna högt på den tillträdande kommissionens agenda, men också i medlemsländerna.

Resultatet är en konkret reformagenda som lyfter fram fjorton områden där kommissionen nu måste visa att EU kan leverera. Dessa fördelar sig på följande teman:

• Stärk den inre marknaden. Drygt trettio år efter att den gemensamma europeiska marknaden blev verklighet har den fortfarande inte fullt ut förverkligats. Målet måste vara att det ska vara lika enkelt att driva företag över de europeiska nationsgränserna som det är att göra det över amerikanska delstatsgränser.
• Frigör den digitala ekonomin. Den i särklass viktigaste förklaringen till att vi släpar efter USA ligger i den digitala ekonomin och den större regleringsbörda som träffar europeiska företag. Europa behöver en tydlig plan för att minska regelbördan och på allvar röja vägen för europeisk innovation och företagande på det digitala området.
• Regelverk måste vara ändamålsenliga. I Draghirapporten konstateras att USA 2019–2024 beslutade om 5 500 lagar och resolutioner på federal nivå. Motsvarande siffra för EU var 13 000. Den utvecklingen måste vändas och den övergripande regelbördan lättas. Vi behöver gemensamma regler i EU, men de måste vara ändamålsenliga.
• Europa ska vara en partner för global handel. Vi står i dag inför omedelbara hot om höjda tullar och ytterligare påfrestningar på det globala handelssystemet. Det kommer göra världen fattigare och osäkrare. EU måste därför fortsätta att visa ledarskap på handelsområdet och att det går att sluta frihandelsavtal som ökar handeln mellan länder.
• En effektiv grön omställning. Den gröna omställningen behöver konkurrenskraftiga företag, ändamålsenliga regler och tillgång till fossilfri energi. Innovationen i näringslivet måste vara dragloket i omställningen och då behöver företagen ges rätt förutsättningar.
• Forskning och utveckling. Europa behöver öka investeringarna i forskning och utveckling. Och den utvecklingen måste vara näringslivsledd. Nyckeln ligger i ett bättre näringsklimat och i bättre fungerande kapitalmarknader, men det behövs också ökade offentliga investeringar som bygger på öppenhet och samarbete. Den fria rörligheten för människor behöver fungera bättre för att stärka kompetensförsörjningen.

Europa står inför stora utmaningar i en stökig värld. Vi kommer tillsammans behöva hantera krig och kriser, geopolitiska spänningar, klimatförändringar och hot om handelskrig. Ska Europa klara det krävs en konkurrenskraftig ekonomi. Det kräver ett målinriktat reformarbete med högt tempo. I EU, men också i Stockholm och andra huvudstäder.

Europa och Sverige behöver en radikal agenda för företagande och konkurrenskraft.

Läs debattartikeln på DI.