Företagen: Alla länder måste tolka EU-reglerna likadant

Fler frihandelsavtal, minskat regelkrångel, och samma implementering av EU:s regler i alla medlemsländerna.

Det var frågor som lyftes under en debatt om internationell handel som Svenskt Näringsliv arrangerade i Göteborg. Fyra företagare var där för att berätta om vad de brottas med när det gäller handel med andra länder. På plats var också fyra kandidater till europaparlamentsvalet för att förklara vad de vill göra för att förbättra förutsättningarna för svenska företag i EU och internationellt.

Göteborgs hamn är Nordens största hamn. Genom den går nästan en fjärdedel av svensk utrikeshandel, vilket gör den till, svenskt näringslivs viktigaste transportnod, konstaterar Göran Eriksson, vd för Göteborgs hamn.

– Effektiva transporter är helt grundläggande för svensk konkurrenskraft. Vårt geografiska läge i norra Europa gör att vi måste nå ut i världen och i Europa på ett effektivt sätt.

Göteborgs hamn är en del av Trans-European Transport Network, TEN-T, som har till uppgift att maximera logistiken inom infrastruktur och transport i EU. TEN-T består av ett antal transportstråk och noder.

Hela det svenska transportnätet måste nu byggas ut för att matcha de krav som EU har satt upp för TEN-T, förklarar Göran Eriksson.

– Det ska vara klart 2030 och Göteborgs hamn ligger bra till och uppfyller redan kraven. Nu behöver fokus läggas på alla järnvägar, vägar och stråk som går in till Göteborgs hamn. Det är helt nödvändigt för att vi ska vara konkurrenskraftiga framöver.

Då gäller det att det finns tillräckliga medel för att genomföra de här stora projekten, påpekar han. Framför allt handlar det om strukturfonder via främst CEF, Central European Fund.

Göran Eriksson påpekar att Sveriges tolkning av EU-reglerna ofta är stramare än i andra länder.

– Den strama tolkning som görs i Sverige, till exempel klimatregelverken som vi generellt sett tycker är bra, blir till en konkurrensnackdel för oss. Vi behöver få till en lika tolkning och implementering av de här regelverken, så att inte vi i Sverige halkar efter.

Volvo ser en ny världsordning växa fram

Susanne Janneson arbetar med geopolitik och handelsfrågor på AB Volvos avdelning för public affairs.

– Som en global aktör med starkt avtryck i Sverige är det globala handelssystemet oerhört viktigt, med Europa som ett nav för import och export.

Den gröna omställningen är den största förändringen i Volvos historia och företaget har satt upp höga klimatkrav på sig själva.

– Just nu ligger vi i framkant när det gäller detta, men ska vi lyckas med den här omställningen behöver vi ha långsiktighet och stabilitet och det har vi inte idag.

Situationen är en helt annan än vad det var för fem eller högst tio år sedan, poängterar hon.

– I princip kan man säga att världsordningen när det gäller global handel är ifrågasatt, och det är en väldigt stor utmaning för oss alla som idkar global handel. Vi har inte den stabilitet och långsiktighet som vi skulle behöva för att lyckas med omställningen.

Många EU-regleringar kopplade till den gröna omställningen saknar långsiktiga konsekvensanalyser och lägger mycket administrativa krav på företagen, påpekar Susanne Janneson.

För Volvo är frihandelsavtal, samarbeten och partnerskap i alla dess former viktiga. Företaget tillämpar idag flertalet av EU:s frihandelsavtal och behöver dem för att klara den gröna omställningen.

Att det går långsamt med förhandlingarna om nya frihandelsavtal beror på en ökad protektionism och regionalisering, menar hon.

– Många fler ser över sitt eget, vill värna den egna produktionen och man är inte lika benägen att ge efter mot andra. De diskussionerna vi har nu är helt nya för väldigt många.

”Europa superviktigt för oss”

Elisabeth Peregi, vd på Kappahl, förklarar att en stor del av tillväxten kommer från Europa.

– Vi har jobbat igenom mycket kring vår framtid – strategier och tillväxtplaner. Där är Europa superviktigt för oss.

Kappahl har produktion främst i Kina, Indien och Bangladesh, men även i Europa. Och framöver ska produktionen i Europa att öka, berättar hon. För att korta ledtider och minska risker, men också för att vissa lagkrav är svårare att uppfylla i många länder utanför Europa.

– Vi jobbar väldigt aktivt med att förbereda oss för att möta de lagkrav som kommer inom EU:s textilstrategi. Den välkomnar vi för det ska vara hög säkerhet när det gäller produkterna och konsumenten ska veta varifrån de kommer.

Men samtidigt som Kappahl välkomnar lagstiftningen så gäller det alla företag som säljer till EU-länder omfattas, även de som säljer till privatpersoner, betonar Elisabeth Peregi.

– Det är ett väldigt viktigt medskick till politiken, att de säkerhetskrav som vi har på våra produkter inom EU, och den hållbarhet och transparens som krävs av svenska och europeiska företag, självklart ska gälla även utomeuropeiska företag som säljer till privatpersoner.

Hon känner stor oro nu med tanke på hur mycket privatimporten från länder utanför EU ökar. De omfattas idag inte av EU:s lagstiftning kring kemikalier, säkerhet och CE-märkning till exempel.

– Allt sådant som vi har vant oss vid. Och därtill kommer nya lagkrav på tvångsarbete, spårbarhet och att plaggen ska hålla högre kvalitet för att kunna repareras och återtas för återbruk, eller återvinnas.

Det har stor påverkan på konkurrenskraften.

Elisabeth Peregis medskick till politiken är att värna konkurrens på lika avtal.

– När ni går igenom avtal eller lagförslag, säkra att det gäller alla som säljer eller producerar i Europa. För det slår ut företag i EU annars.

Sämre konkurrenskraft

Per Wallentin, vd på Knowit, ett digitaliseringskonsultbolag med 4 500 anställda främst i Norden, men även i Polen och Tyskland, ser också att företagets framtida tillväxt främst kommer att ske i Europa.

För tio år sedan stod digitaliseringssektorn i EU för ungefär 20 procent av världsdigitaliseringen. Nu står den för 10 procent, poängterar Per Wallentin.

– Det innebär att världen har sprungit dubbelt så snabbt de senaste tio åren. Det är lite jobbigt för det betyder att vi har en sämre konkurrenskraft redan nu och den trenden bara fortsätter.

Många av de projekt som skulle kunna läggas i Sverige och i EU läggs någon annanstans.

– För nästan alla bolag som producerar mycket data är det jobbigt och dyrt att hantera EU-regelverket kring data, så det blir enklare att lägga mjukvaruutvecklingen någon annanstans.

Idag kommer 90 procent av alla nya regelverk inom området från EU. Om samhället på sikt ska fungera och om Europa ska utvecklas måste regelverket förenklas, betonar han. Oftast handlar reglerna om att skydda vanliga konsumenter – inte företagen.

– EU gör ju mycket bra. Det är en säkerhet för medborgaren att veta var ens egen data är. Men det får bara inte gå för långt – så att det blir för krångligt för företagen som jobbar i den här situationen, säger Per Wallentin.

”Jätteutmaning”

Ilan De Basso (S) anser att det överstående problemet för konkurrenskraften är den ökade protektionismen i Europa. När det gäller konkurrenskraften och möjligheten till global handel går det inte att bortse ifrån att det finns krafter på europeisk nivå som vill bryta upp det samarbete som har byggts upp under årtionden, konstaterar han.

–Det är det yttersta hotet mot sammanhållningen i Europa, och vår strävan att öka välstånd och frihandel.

Ilan De Basso efterfrågar en gemensam tolkning av reglerna på EU-nivå.

– Där har vi en direkt regelförenkling – att vi får en gemensam tolkning. Det är absolut nödvändigt.

För det går inte att ha en ordning där det finns 27 olika tolkningar av varje lag och där alla sitter och hittar på för kortsiktig politisk vinning.

Jörgen Warborn (M) betonar att konkurrenskraften i Europa är en ”jätteutmaning”.

– Vi halkar efter resten av världen. Alla andra springer fortare än oss. 15 år tillbaka i tiden var USA:s och Europas BNP-siffror lika stora. Sedan dess har USA vuxit mer än dubbelt så snabbt som Europa.

– Till syvende och sist handlar detta om vår långsiktiga välfärd. Vårt välstånd. Vi måste bryta den här situationen.

Minskad regelbörda

Jörgen Warborn instämmer i att det växande regelkrånglet är problematiskt, och att det skulle ha avgörande betydelse för svenska företag, allra mest för de minsta företagen, om regelbördan minskade i EU.

– Det är en stor anledning till att vi inte lyckas öka konkurrenskraften. Vi lastar på företagen pappersarbete, rapporteringskrav, administration och kostnader. Det är högst på agendan för att komma till rätta med konkurrenskraften eftersom det slår mot alla företag – även de små.

I en protektionistisk värld, med geopolitiska slitningarna mellan USA och Kina, där även Europa blir inblandat, behövs det också tydliga röster som står upp för frihandel, menar han.

– Vi har utmaningar, delvis inifrån Europa med vissa länder som bromsar utvecklingen för nya frihandelsavtal, men också från andra länder. Vi behöver alltså gasa.

För svensk industri är det till exempel viktigt att frihandelsavtalet Mercosur, som omfattar Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay och Paraguay, kommer i mål, påpekar Jörgen Warborn. Även det avtal som förhandlas med Indien har stor potential för svenska företag.

Karin Karlsbro (L) håller med om det är självklart att få till fler frihandelsavtal under nästa mandatperiod.

Men det görs i en tid där Rysslands krig mot Ukraina hotar allas vår fred, frihet och frihandeln i världen, påpekar hon. Det är grunden för allt det andra.

– Det finns krafter till vänster på ytterkanten och till höger på ytterkanten som vill se ett svagare Europa. Det här är så farligt när vi behöver ett starkare Europa för att hitta bra frihandelsrelationer och för att kunna vara en mäktig kraft.

Magnus P Wåhlin (MP) menar att det inte bara handlar om överimplementering, utan att det kanske största problemet är att många EU-länder underimplementerar.

– I dagsläget implementeras de inte reglerna på samma sätt i de 27 medlemsländerna. Ska vi klara fit for 55, och dessutom öka ambitionsnivån, måste reglerna som vi gemensamt har bestämt följas av alla länder. Det får inte vara så att andra länder tolkar det på ett annat sätt än vad vi gör i Sverige.

Det samma gäller frihandelsavtalen, poängterar han. I dem måste samma krav ställas som de krav som ställs på den inre marknaden.

– Vi kan inte tala med kluven tunga, utan vi måste även i handelsavtalen ställa hållbarhetskrav, klimat- och miljökrav.

– Vi måste fortsätta att ha höga ambitioner och vi vet att det svenska näringslivet ligger långt fram. Är man är modig idag så vinner man imorgon. Det vet våra företag.