Det ligger goda intentioner bakom EU:s nya datalag, men det finns fortfarande allvarliga brister att hantera. Det skriver Carola Ekblad, expert på digital policy, och Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
Trepartssamtalen på EU-nivå för att slutföra den nya datalagen (Data Act) är i full gång. Det svenska ordförandeskapet har som mål att slutföra arbetet redan till sommaren. Men näringslivet oroas över den snabba politiska beslutsprocessen då det fortfarande finns allvarliga brister att hantera i datalagen, vilket påpekades i ett gemensamt uttalande av Business Europe och Orgalim i januari i år.
Det övergripande syftet med datalagen är att öka konkurrenskraften och innovationen i Europa. Lagen kommer ha stor inverkan på datadrivna affärsmodeller och avtalsförhållanden.
Business Europe och Orgalim konstaterar att förslaget är komplext. Lagen knyter an till många andra regelverk och det är viktigt att säkerställa både regelstringens och proportionalitet. Företagens behov av avtalsfrihet men också ömsesidighet i fråga om skyldigheter måste tillgodoses bättre. Och datalagens förenlighet med annan lagstiftning måste ytterligare förtydligas. Varken EU-kommissionens, Europarådets eller Europaparlamentets version av ny datalag motsvarar till exempel det skydd för företagshemligheter som följer av direktivet om företagshemligheter (2016/943).
Både Europarådet och Europaparlamentet har visat positiva avsikter att förbättra datalagen, inte minst när det gäller skyddet av företagshemligheter. Men ett viktigt element saknas fortfarande i de olika texterna: krav på samtycke från innehavaren av företagshemligheten!
FöretagshemligheterDataanvändningImmaterialrättsstrategi