Regelarbetet tar fart – men det finns mer att göra

Regeringen sjösätter nu sitt förenklingspaket i rask takt. Syftet är att på sikt minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Strax före årsskiftet gav regeringen i uppdrag till ett trettiotal myndigheter att intensifiera sitt arbete med att förenkla för företag, där fokus ska ligga på att minska regelkostnaderna men också att förbättra myndigheternas service och bemötande. I samband med det gavs även ett särskilt uppdrag till länsstyrelserna att förenkla kontakterna med företagen genom kompetenshöjande insatser.

För drygt en månad sedan kom nästa steg när ett Förenklingsråd inrättades med uppdraget att komma med genomarbetade förslag på hur det befintliga regelverket kan förenklas. Förslagen ska sedan lämnas till regeringen för vidare handläggning.

Nu tar regeringen ytterligare ett steg genom inrättandet av ett Implementeringsråd. Rådet får två huvudsakliga uppgifter. För det första att ta fram rekommendationer till regeringen om hur beslutade EU-rättsakter ska genomföras i Sverige. Utgångspunkten ska vara att motverka omotiverade regelbördor. Så kallad överimplementering, där Sverige går längre än vad som krävs av EU, ska undvikas om det inte finns goda skäl för det. Om Sverige väljer att överimplementera ska det först tas fram en analys av hur det påverkar företagen.

För det andra får Implementeringsrådet i uppdrag att löpande bevaka vilka initiativ som Europeiska kommissionen tar till ny eller ändrad lagstiftning som kan ha stor påverkan på företagen. Rådet ska förse regeringen med en analys av hur kommande rättsakter kan komma att påverka företagen i Sverige. Implementeringsrådets analys och underlag kan sedan användas när regeringen förhandlar med övriga medlemsländer. Uppdraget kan ses som ett sätt att lyfta företagsfrågorna så tidigt som möjligt i EU:s lagstiftningsprocess och därigenom undvika onödiga regelbördor.

Efter många år av ständigt ökade regelkostnader tas nu krafttag för att vända trenden. Det är naturligtvis positivt och särskilt angeläget mot bakgrund av att Sverige tappat i förhållande till andra länder när företagens regelbördor jämförs, bland annat i OECD:s undersökningar. Men arbetet kan inte stanna här, det kommer krävas ytterligare åtgärder.

I första hand är det tre saker som fortfarande fattas:

För det första är det av yttersta vikt att hela regeringen samlas kring förenklingsarbetet. Förslagen från Förenklingsrådet och Implementeringsrådet bör ha en tydlig och gemensam mottagare inom Regeringskansliet.

För det andra bör arbetet med konsekvensutredningar förstärkas bland annat genom att Regelrådet får en möjlighet att begära kompletteringar när det finns brister i utredningarna.

För det tredje bör Sverige införa ett systematiskt arbete med att utvärdera lagstiftningen. Efter att regeln varit i kraft viss tid bör en analys tas fram som visar huruvida regeln uppnått sitt ursprungliga syfte och till vilka kostnader. Nås inte syftet eller är kostnaderna väsentligt högre än vad som uppskattades innan regeln infördes bör den justeras eller tas bort. En tidpunkt för när regeln ska utvärderas bör bestämmas redan när den införs.

Regeringens förenklingspaket får ses som det kraftfullaste initiativet på regelområdet under de senaste 15 åren. Det är naturligtvis positivt och kan rätt utformat göra skillnad för Sveriges företag. Arbetet kan dock inte stanna här. Förhoppningsvis är därför paketet det första i en rad av ytterligare initiativ de kommande åren.