Idag har EU-kommissionen publicerat nya uppdaterade statsstödsregler som styr medlemsstaternas möjligheter att medfinansiera investeringar på klimat-, energi- och miljöområdet. Det här är viktiga regelverk, både för möjligheten att uppfylla klimatmålen, men också för att se till att det inte sker på bekostnad av en väl fungerande konkurrens, skriver Stefan Sagebro, expert på konkurrens- och statsstödsfrågor.
EU:s statsstödsregler har en både viktig och svår roll att spela i dessa tider. Reglerna är en förutsättning för att medlemsstaterna ska kunna bidra till stora investeringar i grön omställning, i ren energi och ny teknik som ska göra det möjligt att nå de högt uppsatta klimatmålen. Utgångspunkten i EU:s fördrag är att medlemsstaterna inte får ge statsstöd, så regelverket öppnar de nödvändiga vägarna för stöd som behövs. Samtidigt kan inte alla statsstödsdammluckor öppnas upp – det skulle tränga undan privata investeringar, leda till ineffektiva offentliga stöd och framför allt snedvrida konkurrensen till nackdel för företag från länder som inte lika frimodigt vill spendera skattebetalarnas pengar.
Det är en efterlängtad uppdatering av regelverket som senast förnyades 2014. Väldigt mycket har hunnit hända på sju år, och en stor del av förändringarna består av en utbyggnad av regelverket för att möjliggöra stöd till nya typer av projekt, inte minst sådana som är ägnade att minska utsläppen av koldioxid. Stödnivåerna kan vara så höga som 100 procent av de stödberättigade kostnaderna, om det sker inom ramen för en öppen anbudsprocess så att uppgiften ges till den mest effektiva utföraren och kostnaden blir den minsta möjliga för det offentliga för att uppnå syftet. Men allt handlar inte om koldioxid – nya stödmöjligheter erbjuds till exempel inom cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Nya särskilda delar introduceras som behandlar stöd till rena transporter och mer energieffektiva byggnader.
Eftersom regelverket är omfattande och detaljerat så behöver både jag och du, kära läsare, ta oss tid under kommande veckor för att studera detta närmare, och jag vill gärna höra dina frågor eller reflektioner kring hur detta kommer påverka näringslivet.
Notera dock att inte alla stöd på området behöver anmälas till kommissionen, som alltså använder dessa riktlinjer för att bedöma stödets förenlighet med den inre marknaden. De allra flesta stöden kan numera ges inom ramen för det allmänna gruppundantaget, förkortat GBER. Hela 97 procent av alla nya stödåtgärder kan använda sig av GBER, där medlemsstaterna kan ge stödet utan att be kommissionen om lov, bara villkoren i förordningen uppfylls. Reglerna i GBER som motsvarar de som beskrivs i dagens uppdaterade riktlinjer är också på gång att uppdateras – ett samråd avslutades 8 december och nya regler är att vänta under första halvan av 2022.
Med denna tidiga julklapp från kommissionen så får jag önska er alla en God Jul, ett gott slut på ett händelserikt år och ett Gott Nytt År!
EU-kommissionens uppdaterade statsstödsregler
EU:s statsstödsregler