Spetsforskning i Sverige - Nivå, utveckling & attraktionskraft

Alltmer sällan benämns Sverige som en akademisk toppnation. Istället används epitet som god eller bra för att beskriva hur svensk forskning står sig mot omvärlden. Förändringen i språkbruk handlar inte om en oskyldig förskjutning i semantik. Med stor sannolikhet bottnar det i att svensk forskning faktiskt har tappat mark.

Bilden bekräftas bland annat av bibliometriska analyser på nationell nivå. De allra mest citerade vetenskapliga artiklarna i de högst rankade vetenskapliga tidskrifterna har idag sitt ursprung i akademiska miljöer i länder som Danmark, Singapore och Schweiz. Så såg det inte ut för tio år sedan. Forskningslandskapet har förändrats.

Parallellt med denna utveckling har företagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige sjunkit. Nya investeringar hamnar allt oftare utomlands. Det är en utveckling som slår direkt mot vårt framtida välstånd.

Det finns en direkt koppling mellan excellent forskning och näringslivets investeringsvilja. Egentligen är det inte så konstigt. Företagen vill så klart samarbeta med de främsta, goda eller bra miljöer duger helt enkelt inte.

På uppdrag av Svenskt Näringsliv har Mats Bergstrand, tidigare redaktör för DN Debatt och numera partner på Priority Group, intervjuat forskare med lång erfarenhet och högt internationellt renommé om den svenska akademiska forskningen. Hur ser man generellt på den akademiska miljön i vårt land? Vad fungerar väl och vad fungerar mindre bra? Hur kan svensk forskning nå toppen igen?

I vissa fall leder samtalen fram till en tydlig samsyn kring svenska styrkor och svagheter. I andra fall framkommer en mer komplicerad bild. Oavsett är slutsatserna och rekommendationerna viktiga inlägg som vi hoppas kan bidra till att lyfta svensk forskning.