Ett skärpt utsläppsmål till 2030
Svenskt Näringsliv har inom ramen för det projektet Näringslivets Konstruktiva Klimatagenda uppdragit åt WSP att genomföra en studie av hur ett skärpt EU-gemensamt klimatmål om 55 procent år 2030 mest kostnadseffektivt ska fördelas mellan den handlande och icke-handlande sektorn. WSP har självständigt genomfört beräkningarna och rapportförfattarna står för dessa och de slutsatser man drar.
Svenskt Näringsliv står bakom det svenska klimatmålet om att nå netto-noll 2045, vi har drivit på för att hela EU ska nå netto-noll senast 2050 och vi deltar aktivt i diskussionen om hur vi bäst skärper EU:s 2030-mål till 55 procent.
En grundbult för Svenskt Näringsliv är att klimatomställningen måste ske så kostnadseffektivt som möjligt och på ett sätt som värnar och allra helst stärker svensk och europeisk konkurrenskraft. Detta är helt centralt för att skapa kraft och tempo i omställningsarbetet. För att kunna inspirera resten av världen att följa i EU:s fotspår så krävs det att vi visar att vi kan sänka utsläppen samtidigt som företag tillåts växa. Ytterligare en grundbult är att samtliga EU:s länder måste vara med och bidra, inget land ska tillåtas åka snålskjuts på de mer ambitiösa.
Inför den stundande reformen av EU:s klimatramverk så har Svenskt Näringsliv lämnat synpunkter till EU-kommissionen gällande reformerna av EU:s utsläppshandel (EU-ETS) där industri- och kraftsektorerna ingår och bördefördelningen (ESR) där exempelvis transporter, uppvärmning och jordbruk ingår. Vi ser att det finns begränsat med utrymme för förändringar av EU-ETS fram till 2030, inte minst givet den korta tiden som finns kvar efter att de erforderliga besluten har fattats men också eftersom EU-ETS redan idag bär en större del av bördan jämfört med ESR. I ESR finns det däremot fortfarande låga frukter kvar att plocka i stora delar av unionen. Genom att förändra modellen för hur bördan fördelas inom ESR till att bygga på kostnadseffektivitet istället för dagens system där bördan fördelas utifrån BNP per capita så kan en betydligt högre ambition uppnås till en väsentligt mycket lägre kostnad.
I rapporten har WSP genom att räkna på priskänsligheter för de olika sektorerna bedömt hur fördelningen mellan EU-ETS och den icke-handlande sektorn bör ske. Rapporten har också jämfört hur en skärpning påverkar Sverige och övriga EU. Rapporten bekräftar att det finns utrymme för en betydande ambitionsökning inom den icke-handlande sektorn och att det inte vore kostnadseffektivt att genomföra betydande skärpningar av EU-ETS under innevarande handelsperiod.
Från Svenskt Näringslivs sida ser vi positivt på slutsatserna, kostnadseffektiv klimatpolitik innebär att vi kan göra mer klimatnytta. Vi vill samtidigt understryka att vi alltjämt står bakom de svenska klimatmålen och ser att en kostnadseffektiv fördelning av de gemensamma målen på EU-nivå också möjliggör att de svenska inhemska målen bidrar med extra klimatnytta utöver de gemensamma europeiska insatserna.
För Svenskt Näringsliv är reformen av EU:s klimatpolitik en prioriterad fråga och vi ser fram emot att bidra aktivt i diskussionerna om hur vi formar en kostnadseffektiv klimatpolitik som stärker Sveriges och Europas konkurrenskraft.
