EU: Utsläppsdirektiv riskerar att försvåra industriföretagens omställning 

December 2019. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lägger fram sin ”gröna giv” som är EU:s verktyg för att bekämpa klimatförändringarna och ställa om till en hållbar ekonomi.

En viktig del i omställningen är revideringen av industrins utsläppsdirektiv som berör 1 200 svenska anläggningar i ett 30-tal branscher. Direktivet förkortas IED, Industrial Emissions Directive, och har hittills varit framgångsrikt. Det innebär bland annat att industriföretag använder bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till luft och vatten.

EU-kommissionen höjer nu tempot för att skynda på den gröna omställningen. Ett intensivt arbete pågår med ny lagstiftning, förändringar av det befintliga utsläppsdirektivet. 180 förslag ligger på bordet och rör innovation, energi, klimat, cirkulär ekonomi och nya aktiviteter och sektorer för IED.

Hur förslagen påverkar svenska företag beror på innehållet i slutprodukten och hur det genomförs här hemma, anser näringslivet.

Industriföreträdare befarar att ett nytt, utvidgat utsläppsdirektiv, enligt de förslag som har presenterats, kan bli snårigt och äventyra omställningen och de framsteg som industrin redan har gjort.

Redan långsamma och oförutsägbara processer kan bli ännu mer komplicerade vid till exempel tillståndsansökningar. Krav på redovisning till tillsynsmyndigheter, risk för dubbelregleringar och överlappningar kostar tid och pengar och spär på företagens regelbörda.

Under ett panelsamtal diskuterade ordföranden i näringsutskottet moderaten Lars Hjälmered och socialdemokraten Anna-Caren Sätherberg, tillika vice ordförande i näringsutskottet, det omarbetade industriutsläppsdirektivet med Svenskt Näringslivs Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.

Deltagarna höll med om det finns risk för mer krångel och byråkrati och underströk att ett utvidgat, mer detaljerat direktiv inte får vara en hämsko på företag som storsatsar för att nå klimatmålen. Innovation och utveckling måste tas till vara.

Det här är inte enbart en miljöfråga utan också en näringspolitisk fråga, därför har näringspolitiken en viktig roll i revideringen.

– EU-kommissionens förslag är besudlat med detaljer som ökar regleringarna. Ur svensk synvinkel handlar det istället om att göra det så enkelt som möjligt, sa Lars Hjälmered.

EU-kommissionen vill att det nya direktivet omfattar fler branscher: batteritillverkning, nöt- och kycklingproduktion, fiskodling på land, gruvor och täkter är några exempel. 

Enligt Jenny Svärd så är det svårt att ta fram gemensamma regler för branscher med specifika lokala förhållanden.

– Dessutom bör man fundera på vad det innebär för direktivets effektivitet att inkludera många fler branscher. Direktivet fungerar väl idag och det behöver värnas, sa hon.

Lars Hjälmered var inne på samma spår, och åberopade speciella hydrologiska- och geografiska förhållanden, när han kommenterade gruvnäringen.

– Jag är skeptisk till en reglering av gruvnäringen. Vi har redan nu mängder av lagar och regler på detta område såväl nationellt som internationellt. Här gäller det att tänka både en och två gånger innan man gör någonting.

Han ansåg också att EU-kommissionen även bör ta sig en extra funderare kring batterier.

– Jag skulle hellre se hårda återvinningskrav på framtida batteriproduktion i Sverige och övriga Europa, sa han.

EU-kommissionen beräknas komma med förslag på reviderat direktiv för industriutsläpp i mars nästa år. Därefter mejslas en svensk ståndpunkt fram.

– Det krävs en tydligare svensk position i den här frågan och hur den ska drivas. I övrigt är det klassisk påverkan och lobbing från branscher som påverkas som gäller, konstaterade Lars Hjälmered.

– Vi måste ha en bättre dialog mellan utskotten. Sveriges konkurrenskraft ligger i den klimatomställning som pågår. Därför får det inte bli dubbelregleringar, tillade Anna-Caren Sätherberg.

Jenny Svärd avrundade panelsamtalet genom att betona hur viktigt det är att ha ett helhetsperspektiv och inte förändra det som fungerar väl.

– Svenskt Näringsliv ser fram emot fortsatt samarbete med näringsutskottet i den här frågan.