Företagens krav på EU-politikerna: Så värnar vi konkurrenskraften

Kan konkurrenskraften och den gröna omställningen gå hand i hand? Och vad gör EU för att främja ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv? Det var några frågor som diskuterades i samband med Svenskt Näringslivs EU-debatt i Luleå, där politiker och företag debatterade EU:s framtid inför det kommande Europaparlamentsvalet.

Om en sak var företagsrepresentanterna rörande överens. EU är avgörande för affärer och att det behövs handlingskraftiga svenska parlamentariker som driver konkurrenskraftsfrågan under nästa mandatperiod. Här finns det många punkter att adressera.

Christina Friborg, hållbarhetsdirektör på ståljätten SSAB, efterfrågade ett EU som säkerställer likvärdiga konkurrensmöjligheter.

– För att jämna spelplanen internationellt behöver vi se till att anpassa handelsreglerna för hållbara produkter även utanför EU, bland annat genom att införa koldioxidtullar. Det är också synd att offentliga medel läggs på befintlig teknik inom EU när det borde finansiera ny grön teknik, säger Christina Friborg.

Hon får medhåll från Holmens vd Henrik Sjölund, som ser en liknande problematik inom EU.

– Det pågår idag en tävling i statsstöd mellan medlemsländer. Det var inte alls meningen. Det är elände nu när Tyskland sprätter ut 2 000 miljarder kronor på energiintensiva investeringar, säger han.

David Öquist, vd på biodieseltillverkaren Sunpine, vill att EU slår spiken i kistan för den fossildrivna marknaden och snabbt fasar ut ett föråldrat system som håller tillbaka nya tekniker och lösningar.

– Vi i Europa måste våga ha en tydlig inriktning på det här området. Jag tror inte att framtiden är fossil. Håller man fast i det så kommer man inte att komma ut som en vinnare, säger han

Ger beröm

Per-Erik Lindvall, styrelseordförande för Talga Group, som tillverkar batterimaterial utvunnet från svenska gruvor, inledde med att berömma parlamentarikerna i sitt arbete med ett minskat mineralberoende av exempelvis Kina.

– Jag är jättestolt över Critical Raw Materials Act som tydligt pekar ut gruvnäringen som en prioritet och äntligen ska göra det lättare att få miljötillstånd, säger han.

Brasklappen är att EU:s framsteg gör lite nytta om reglerna ändå överimplementeras på hemmaplan vilket hindrar etableringsprocessen.

– Jag har varit med om att det kan ta 1,5 till 8 år för att få tillstånd till nya gruvor. Vi pratar om behovet att bygga nya järnvägsprojekt, att bygga ut elkapaciteten och att öppna nya gruvor. Men det spelar ingen roll hur mycket vi satsar om vi inte har tjänstemän som också ser nyttan i att bygga ny grön industri. Då riskerar hela EU att bli omkörd, säger han.

Vidare efterlyser han mer flexibilitet på frihandelsområdet.

– När vi bygger ny industri kan vi inte ha regler som släpper in osund konkurrens från Kina som dominerar marknaden för mineraler. Här har parlamentarikerna ett ansvar att inte vara så principfasta hela tiden.

Henrik Sjölund på Holmen vill också se förenklade tillståndsprocesser då det är avgörande om skogsbolaget ska kunna elektrifiera sina industriprocesser.

– Jag tror att miljöbalken är Nordens största bromskloss som inte alls är anpassad till EU:s nya klimatambitioner, säger han.

Pålästa parlamentariker

Inför nästa mandatperiod efterlyser Henrik Sjölund EU-parlamentariker som är mer pålästa och tittar på helheten. Då kan vi enklare undvika lagstiftning som kan bli kontraproduktiv för den gröna omställningen.

– Det är viktigt med politiker som förstår hur de stora dragen hänger ihop. Idag jobbar man mycket i stuprör och de är få som vill lyfta upp frågor i hängrännan, säger han.

Inför årets EU-val drar politiken åt olika håll kring samspelet mellan konkurrenskraft och den gröna omställningen. Vad tycker de svenska politikerna? Är konkurrenskraften ett viktigt draglok för ett hållbart näringsliv?

– Jag ska vara rättfram och säga att jag ser konflikter mellan konkurrenskraft och miljöambitioner, säger Tomas Brandberg, som ställer upp EU-valet för Sverigedemokraterna.

Den sittande EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C), som är med i liberala partigruppen Renew Europe, är av en helt annan åsikt.

– Jag ser inte varför den ena behöver ta ut den andra. Jag tror inte man kan fokusera för ensidigt på hållbarhet eller för ensidigt på konkurrenskraft. Under förra mandatperioden har vi lagt mycket fokus på klimatambitionerna, men framöver är det viktigt att konkurrenskraftsfrågorna lyfts in alltmer, säger hon.

Enligt Anna Maria Corazza Bildt (L), EU-veteran för Moderaterna med sikte på en ny parlamentsperiod för Liberalerna, anser att Sverige behöver närma sig EU-politiken ännu mer om vi vill se en förändring.

– Om vi vill framföra Sveriges intressen kan vi inte sitta vid läktaren och klaga. Då tycker jag snarare att vi ska engagera oss som en konstruktiv och dynamisk aktör i kärnan av Europas samarbeten. Vi behöver gå från gnäll till glöd, säger hon.

Ingen tid att backa

Lisa Nåbo, SSU:s ordförande, som kandiderar till EU-parlamentet för Socialdemokraterna, ser också förbättringsåtgärder i klimatpolitiken. Men det får inte vara ett argument för att dra tillbaka klimatambitionerna.

– Dagens unga har en väldigt dyster bild om framtiden. Som konsument känner man sig förvirrad kring vad som är en hållbar produkt och det är svårt att veta hur man kan göra rätt för sig. Men lösningen ligger inte i att släppa in klimatförnekande idéer, det tror jag är både skadligt för industrierna och vårt sätt att leva.

På företagssidan efterlyser i alla fall David Öquist på Sunpine parlamentariker som vill stärka EU:s gemensamma klimatambitioner och samtidigt främja konkurrenskraften.

– Målen som satts finns där av en anledning. Det finns en risk för att om man inte når målen så sänker man dem. Det tror jag är direkt kontraproduktivt för den utveckling vi vill se, säger han.

Christina Friborg på SSAB ser heller inget alternativ på den punkten. Men då måste politikerna ta större hänsyn till företagens villkor.

–Så länge EU-politikerna ger oss rätt förutsättningar kan vi leverera målen.

Avslutningsvis menar Marie Trogstam, hållbarhetschef på Svenskt Näringsliv, att näringslivet har ett fantastiskt utgångsläge att fortsätta att vara drivande i klimatfrågan.

–Svenska företag har visat att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går hand i hand. Samtidigt som svensk BNP har fördubblats sedan 1990 har utsläppen minskat med 37 procent, säger hon.

Men i slutändan är det politiken som sätter spelreglerna och då är det viktigt med långsiktighet för att näringslivet ska kunna och vilja investera.

–Det är därför centralt att EU:s institutioner håller fast vid ingångna avtal och nu fokuserar på implementeringen av Green Deal i sin helhet och Fit for 55 specifikt.