Fortsatt kalkbrytning – ”Förhoppningsvis kan domen stå sig”

Riskerna för den svenska cementförsörjning är nämligen inte över ännu. För det första kan domen överklagas. Två miljöorganisationer har redan meddelat att de överväger att göra det. Dessutom har två myndigheter motsatt sig tillståndet, vilket kan tala för att även dessa kan komma att överklaga. För det andra är detta ett tillstånd som ska löpa på kort tid, endast fyra år. Därefter behöver bolaget ett nytt tillstånd som man hoppas ska kunna löpa i 20–30 år. Det tillståndet kan komma tidigast under 2024.

Man skulle kunna tro att investeringar som har stor betydelse för samhällsbygget i Sverige skulle kunna få bättre förutsebarhet genom lagstiftningen och myndighetstillämpningen. Cementas arbete med att få till ett tillstånd för att bryta kalk har dock på pedagogiskt sätt belyst problemen med den svenska miljölagstiftningens bristande förutsebarhet. Bolaget, som har stora ambitioner att göra sin verksamhet koldioxidfri genom så kallad CCS-teknik, lade enorma resurser på de främsta experter som gick att få, för att utreda sin verksamhet inför den förra domstolsprövningen. Även den gången kom mark- och miljödomstolen fram till att verksamheten skulle tillåtas, i en mycket utförlig och välmotiverad dom. Mark- och miljööverdomstolen lät däremot avvisa hela ansökan för att utredningen inte var tillräcklig, närmast på den grunden att två myndigheter motsatt sig den.

Det är därför mycket positivt att mark- och miljödomstolen ånyo kommit fram till att bolaget ska få fortsätta sin verksamhet. Den fråga som samtliga politiska partier borde ställa sig är dock om det är rimligt att en så viktig verksamhet tvingas leva under så stor osäkerhet och oförutsebarhet. Det torde knappast vara särskilt bra reklam för Sverige som investeringsland i ett läge där vi har enorma behov av investeringar för att klara klimatomställningen.