Handbok: Så ska ny vindkraft bli verklighet

Att det behövs mer vindkraft råder det inga tvivel om, menar Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, även om hon betonar att Svenskt Näringsliv inte tar ställning för någon typ av kraftslag.

I våras lanserades en lika omfattande handbok om vägen framåt för ny kärnkraft som den som nu behandlar vindkraften: Startprogram för mer vindkraft.

Redan idag är vindkraft det tredje största kraftslaget efter vattenkraft och kärnkraft. 2025 väntas vindkraften leverera drygt 51 TWh mot dagens 33 TWh och, enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalys, minst 82 TWh 2050.

– Det är viktigt att undanröja de hinder för den elproduktion som kommer att vara avgörande om Sverige ska fortsätta vara ett samhälle med högt välstånd, sade Karin Johansson under ett seminarium då handboken lanserades.

När prognosmakarna siar om vindkraftens tillväxt finns flera orosmoln, ett av dem är det stora motståndet i landets kommuner. Ofta är det rotat i ett folkligt motstånd.

Enligt handboken kan nyttiggörande och kommunikation av forskningsresultat vara avgörande för att skapa acceptans hos befolkning och bland kommuner, bland annat för att desarmera de myter som sprids om vindkraften.

Det kan också handla om att kommunerna får någon form av ersättning från vindkraftprojektören så att nyttan av vindkraften också på ett tydligt sätt kommer lokalsamhället till del. Men det får inte kosta så mycket att lönsamheten påverkas negativt.

– Det handlar om kommunala incitament som skapar acceptans för vindkraft men inte knäcker affären för nya investeringar i energislaget, säger Robert Thorburn, projektledare på Svenskt Näringsliv.

Försenar elektrifieringen

Emilia Käck, Public Affairs manager på Scania, är orolig för att utbyggnaden av vindkraft tappar fart. Konsekvensen blir allvarlig för industrin som nu står inför en omställningsprocess som medför en kraftigt ökad elanvändning.

– Det kan bli ett antal industrietableringar som inte kommer tillstånd. För vår del riskerar det att försena elektrifieringen av transporterna, säger hon.

Emilia Käck menar att en väg framåt är att på ett bättre sätt förklara varför mer vindkraft behövs för Sveriges utveckling. Det kan vara ett sätt att öka acceptansen bland invånarna.

Hulda Pettersson, projektutvecklingschef för vindkraft på Holmen Energi, lyfter också fram behovet av ökad dialog:

– Fler intressenter behöver mötas och ha en gemensam dialog. Då kan vissa knutar lösas direkt, säger hon.

Men det handlar inte bara om att handskas med ett utbrett vindkraftsmotstånd. Lika viktigt för att snabba på utbyggnaden är att hantera de svenska tillståndsprocesserna, som länge har varit ett sorgebarn.

I handboken presenteras en mängd förslag som att kommunerna måste komma in tidigt i processen och att deras beslut inte kan ändras, att ändringstillstånd införs som huvudregel när befintlig verksamhet förändras och att miljöbalken reformeras i grunden. Till exempel anser Svenskt Näringsliv att det behövs en prioriteringsregel mellan miljö- och klimateffekter i miljöbalken.

Övergripande krävs en bättre och tydligare styrning från regeringen:

Viktigt är att det behövs en bättre styrning av olika myndigheter och intressen för att vi ska veta vart vi ska i Sverige och vad vi vill göra med elsystemet, säger Robert Thorburn.

”Måste finnas en politisk tydlighet”

Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi, håller med:

– Det måste finnas en politisk tydlighet om vad vi vill med Sverige. Det ska vara glasklart. Sedan kommer det att finnas intressekonflikter som måste lösas inom ramen för det. Men om vi inte vet vart vi ska så kommer det inte att lösas, säger han.

Precis som kommunerna kan stoppa vindkraftsprojekt med sitt omdiskuterade veto finns en långa rad andra intressen att ta hänsyn till och som försenar tillståndsprocesserna. Det kan vara natur- eller kulturvärden som ska skyddas eller försvaret som hänvisar till rikets säkerhet.

– Vi måste vara klara med att i slutändan finns flera intressekonflikter som måste hanteras med politisk vägledning och politiska ställningstaganden. Ibland kan saker inte samexistera och då måste vi vara bestämda med vad som ska ha företräde. De besluten kommer inte att vara lätta att ta, säger Fredrik Svartengren, chef på Klimatavdelningen på Energimyndigheten.

I handboken pekas också så kallad repowering ut som ett viktigt område som kan bidra till mer vindkraft i energimixen. Det innebär i korthet att äldre kraftverk eller delar av kraftverk ersätts. Idag är det en omständlig process som kräver en förnyad miljöprövning.

Om projektören kan korta dessa processer kan effektivare och större vindkraftverk ersätta gamla snurror, vilket också betyder att det behövs mindre mark för att ge samma effekt, vilket i sin tur kan påverka acceptansfrågan i kommunerna.

I handboken framgår det att teknikutvecklingen gör det möjligt att producera 90 TWh per år 2040 med färre vindkraftverk än vad som finns i Sverige idag.

I den heta frågan vindkraft till havs säger Svenskt Näringsliv nej till att subventionera landanslutningen, (som är mycket kostsam). Istället föreslås bland annat att Svenska kraftnät ska prioritera förberedande arbete för att möjliggöra anslutningar, en användning av ett tidsbegränsat och exklusivt undersökningstillstånd och att mer resurser tillförs Regeringskansliet där många havsbaserade vindkraftsprojekt idag väntar på beslut. Bland annat.

Det finns också områden till havs som idag inte är reglerade:

– Det kan till exempel vara användningen av havsbotten utanför territorialgränsen. Teknikutvecklingen går fort och det finns platser som inte varit intressanta tidigare där man nu kan bygga vindkraft, säger Robert Thorburn.

Långsiktighet avgörande för investerare

Investerarna kikar idag ängsligt på vad regeringen föreslår. Kan man lita på att de regler som införs idag överlever längre än mandatperioden? I handboken lyfts just långsiktigheten fram som helt central för att investerarna inte ska dra öronen åt sig:

– Vi måste vara ödmjuka inför investeringsklimatet. Även om det bara förändras på marginalen och det fortfarande är attraktivt att investera i Sverige, men mer intressant att investera i Finland, så kommer investeringsbesluten först fattas där. Då tappar vi fart, säger Daniel Badman.

Åtgärderna, som krävs för att åstadkomma ett gynnsamt investeringsklimat och undanröja hindren i lagstiftningen, har redan stötts och blötts i åratal:

– Det behöver inte uppfinnas något nytt. Det är bara att göra, säger Daniel Badman.