Näringslivet redo satsa 1 300 miljarder i klimatomställningen

Det råder en stor enighet om att Sverige måste genomföra en kraftig utbyggnad av elnätet och elproduktionen för att klara den gröna omställningen. Elsystemet måste fördubblas och riksdagen klubbade nyligen ett mål om en elproduktion om 300 TWh år 2045, jämfört med dagens 135 TWh.

Det råder dock oenighet om hur vi ska ta oss dit, och energifrågan landar ofta i politisk polemik, inte sällan om kärnkraftens vara eller icke vara.

Robert Thorburn och Nicklas Skår, båda projektledare på Svenskt Näringsliv, efterfrågar mer visioner från politiskt håll med fokus på hur Sverige blir ett bättre land med ökat välstånd om vi lyckas med energiomställningen.

– Det är ett gigantiskt pussel som behöver läggas för att vi ska kara av det här. Vi har 20 år på oss att fasa ut de bränslena som byggt vårt välstånd. Antingen tar vi tag i utvecklingen, eller så blir det en tillbakagång till hur Sverige var i början på 1900-talet, ett fattigt land, säger Robert Thorburn på Almedalsseminarium på temat.

– Vår vision är ett bättre Sverige 2045. Vi måste blicka längre fram än en mandatperiod. Någonstans där framme har vi ett mycket bättre samhälle, men det kommer att komma gupp och göra ont på vägen, fyller Nicklas Skår i.

Robert Thorburn menar att näringslivet är redo att ställa om, men att det måste finnas en tydlig riktning från politiken om det ska bli verklighet.

– Enligt vår kartläggning är näringslivet beredda att investera nästan 1 300 miljarder kronor i klimatomställningen, men då måste företagen känna att det går åt rätt håll för att våga investera, säger han.

”Vi behöver engagemang även lokalt”

För att skapa en förståelse om vad som behöver göras har Svenskt Näringsliv lanserat en rad rapporter under parollen Kraftsamling elförsörjning och tillstånd.

Michelle Tun von Gyllenpalm, energipolicyexpert, menar att det är vitalt att det skapas långsiktiga förutsättningar för en elmarknad där elproducenter och kunder kan mötas, till exempel genom så kallade PPA-avtal (Power Purchase Agreement). Hon vill ha att ett större engagemang för energiomställningen i hela landet, inte bara inom politiken.

– Vi behöver engagemang även lokalt. Vi måste se till att kommuner vill bygga elproduktion, och vi behöver någon som orkestrerar lokala resurser, så att till exempel industrins restgas kan återanvändas i någon annan industri, säger hon.

Daniel Liljeberg, statssekreterare på Klimat- och Näringslivsdepartementet, delar den bilden. Han menar att regeringen senaste energiproposition skapar bättre förutsättningar för utbyggd elproduktion. Han menar också att en nyckel är att ge myndigheten Svenska Kraftnät (SVK) ett större systemansvar för elnätet, med en mer offensiv inriktning.

– SVK ska peka ut var ny produktion ska byggas ut för att vi ska nå våra mål. Då kan vi bygga förtroende för näringslivet så att investeringar blir av, säger han.

Olika syn på kärnkraften

Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är också inne på att energifrågan handlar om att göra Sverige till ett rikare och bättre land. Han pekar på vikten av att göra en snabb utbyggnad av elsystemet för att företagen ska kunna ställa om.

– De närmsta åren kommer vara helt avgörande. Företagen har inte en vision till 2045, de har en produktion till 2030 att förhålla sig till. Jag tycker inte om att prata kraftslag, men som det ser ut idag är det i huvudsak sol och vind som kan bidra till snabb utbyggnad. Då krävs det andra typer av investeringar i nätet med batterier och kanske gasturbiner också, säger han.

Fredrik Olovsson kritiserar regeringen för att lägga för mycket vikt vid kärnkraften, som han menar inte står sig på marknadsmässiga grunder utan statlig inblandning.

– Jag ser det som regeringen gör som ett rent kärnkraftspår. Vi är inte beredda att lägga skattebetalarnas plånbok på bordet. Det upplever jag att regeringen är på väg att göra, det tycker jag är synd, säger han.

Daniel Liljeberg kontrar med att ingen kärnkraft i världen har byggts utan statlig inblandning, och att den är nödvändig för att säkerställa leveranssäkerheten. Han menar också att regeringen eftersträvar en stor mix av produktion i elsystemet.

– Om vi säger ja till alla projekt som finns i pipelinen kan vi bygga ut elsystemet med 24 000 MW i effekt till 2030 med sol- och vindkraft. Men den effekten kan sjunka till 1 000 MW när det är ogynnsamt väder, säger han och fortsätter:

– Vi tror att om vi bygger kärnkraft kommer vi att få massa fina saker utav det, med jobb och välstånd. Därför lägger vi upp plånboken.

”Vi kommer klara det”

Trots de stora utmaningar som elsystemet står inför svarar samtliga debattörer ja på frågan om Sverige kommer lyckas med energiomställningen till 2045.

– Vi kommer definitivt vara starkare då, sen om vi har lyckats med 300 TWh eller 290 TWh får vi se, säger, säger Daniel Liljeberg.

– Det tror jag, framför allt om vi får med oss hela samhället, säger Michelle Tun von Gyllenpalm.

– Ja om vi startar direkt, säger Fredrik Olovsson.