Slopa subventioner för förnybar el, värna kärnkraften och snabba på tillståndsprövningen. Det är några av Svenskt Näringslivs rekommendationer från projektet Kraftsamling elförsörjning till politikerna för att skapa en trygg svensk elförsörjning.
Slutsatserna från policydokumentet presenterades i samband med ett seminarium på tisdagen som gästades av såväl Scaniakoncernens vd Henrik Henriksson som politikerna Anders Ygeman (S) och Ulf Kristersson (M).
Henrik Henriksson, i egenskap av näringslivsrepresentant för fordonsindustrin tillika ordförande i Kraftsamling elförsörjnings styrgrupp, inledde programmet med att ge en helhetsbild av rapportens slutsatser.
– Vår bedömning är att vid 2045 kommer elanvändningen att komma upp i 200 terawattimmar. Det är en ökning på cirka 60 procent jämfört med idag, sade han.
En bakomliggande orsak till den ökade elanvändningen är bland annat det ökade behovet av digitalisering som kommer att krävas från industrin, bland annat fordonsindustrin som Henriksson representerar.
– Av de 80 terawattimmar som kommer öka kommer 25-30 bara från elektrifieringen av transporter, och det gäller allt från personbilar, till kollektivtrafik och tunga transporter. Det kommer att kräva en stor utbyggnad av elnätet. Vi behöver mer produktion och behöver också skapa en bättre fördelning av kraften så att den finns där den behövs, sade Henrik Henriksson.
Under seminariet presenteras TV-inslag på näringslivsrepresentanter som från olika delar av landet berättar om motgångarna att trygga sin elförsörjning för framtiden. En av dem är Per Svenningsson, vd för elbolaget Boo Energi, som förser el till privatpersoner och företag i Stockholm. Mot bakgrund av det ökade elbilsbehovet och planer på att elektrifiera ett bussgarage ansökte nyligen Boo Energi om att en köpa mer kapacitet från Vattenfall, men fick nej.
Vi har kapacitet att transportera den energi som behövs, men vi har inte införseln av energi från Vattenfall för att klara det effektbehov som behövs.
– De svarade nej för det finns inte tillräckligt med kapacitet i regionen för att förse oss med el. Rent nättekniskt klarar vi det. Vi har kapacitet att transportera den energi som behövs, men vi har inte införseln av energi från Vattenfall för att klara det effektbehov som behövs, sade Per Svenningsson i inslaget.
Liknande larm kommer från Norrbotten, där den uppmärksammade pilotanläggningen Hybrit, ett samarbetsprojekt mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, kommer att behöva mängder med energi för att producera fossilfri ståltillverkning. I Skåne får företag lida för att kraftbolagen inte kan garantera tillräcklig elförsörjning. Det ledde bland annat till att brödbolaget Pågen fick skjuta upp planerna på expansion i Malmö.
– Det är akut för oss i södra Sverige. Vi har ett system som är föråldrat och stora behov av förändringar, sade Louise Eklund (L), regionråd Skåne i ytterligare ett TV-inslag.
Enligt Lina Håkansdotter, projektledare för Kraftsamling elförsörjning, måste framtidens elförsörjning bestå av en balans av både förnybara och fossilfria energislag. Det gäller såväl vind och solenergi som vatten- och kärnkraft.
– Vi behöver ett balanserat teknikneutralt system, som även tillåter kärnkraft. Om man begränsar sig till enbart 100 procent förnybart så kommer elsystem totalt bli 40 procent dyrare och de hjälper inte målet för att uppnå kostnadseffektivitet. Vi behöver designa ett system som driver fram en kostnadseffektiv helhet, sade Lina Håkansdotter.
Ett sätt i rätt riktning vore att påskynda utbyggnaden av elnäten och möjliggöra snabbare tillståndsprocesser.
– Vi måste också se till att vi har tillräckligt med elproduktion som kan transporteras via de här näten och då behöver vi produktion både i norr och i söder, sade hon.
Ett annat krav är att slopa subventioner till vissa energislag som bland annat vindkraften.
– Subventioner snedvrider alltid marknadens funktion och det driver kostnadsineffektivitet. Om vi har en marknad som sätter målet att helheten ska var effektiv, då blir det som bäst. Jag tror inte att politiker är bäst på att besluta om vi ska ha det ena energislaget eller det andra. Vi måste kunna sätta regler för marknaden och sen ska den billigaste lösningen driva totalkostnaden, sade Håkansdotter och fortsatte:
– Det är inte bara det ena eller det andra, vi behöver allt. Men framför allt behöver vi se till att elnäten kommer på plats nu.
Budskapet till politikerna, representerade av energiminister Anders Ygeman (S) och moderatledaren Ulf Kristersson, är att bilda en politisk enighet för att driva framtidens elförsörjning i rätt riktning. Men det senaste försöket till enighet kom på skam i fjol när både Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade Energiöverenskommelsen, ett samarbete som partierna slöt 2016 med Socialdemokraterna Miljöpartiet och Centerpartiet.
Ulf Kristersson anser likt Svenskt Näringsliv att framtidens elförsörjning måste säkras genom att värna kärnkraft och slopa separata subventioner för särskilda energislag. Men han menar att regeringens ovilja till kärnkraft hindrar en parlamentarisk enighet i energipolitiken.
– Energiöverenskommelsen har spelat ut sin roll. Den lägger all energi på förnybar energi när vi uppenbart behöver ett fossilfritt system. Det är inte meningsfullt att stå bakom en överenskommelse som inte ens kan fatta ett begripligt beslut om vi ska ha kvar eller avveckla kärnkraft, sade Kristersson.
Energiminister Anders Ygeman hörsammar elbehovet från policyrapporten och även han ser ett behov av en betydligt större energianvändning i framtiden.
– Jag bjuder gärna in näringslivet för att ta del av den planeringen. Det är bakgrunden till att jag har tillsatt energikommissionen för att vi ska kunna ta höjd för en elektrifiering av hela samhället och se hur vi kan göra det så kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt, sade han.
Ygeman är däremot övertygad att Sverige kan trygga elförsörjningen med enbart förnybar el. Därmed inte sagt att han utesluter kärnkraften.
– Ja det tror jag och det är också de mål som riksdagen har satt upp. Men jag är även väldigt agnostisk när det gäller vilket energislag som är bäst, alla har sina fördelar och nackdelar. Det viktigaste för oss är att vi ska ha överskott på elproduktion, att vi ska ha konkurrenskraftiga elpriser och ha el där den behövs. Sen om de kommer från ett energislag eller ett annat är i grunden mindre intressant, sade Ygeman och fortsatte:
– Det finns inget stoppdatum för kärnkraften. Det stod specifikt i den Energiöverenskommelse som Kristersson valde att hoppa av efter några år. Det som hindrar kärnkraften är inte ett politiskt beslut utan det är att ny kärnkraft har väldigt svårt att konkurrera på marknaden, det gäller i Sverige, men även i andra länder.
Scaniachefen Henrik Henriksson menade att regeringen inte bör stirra blint på produktionspriset för kärnkraften utan istället försöka titta på hur den tillför helheten och en säkrare elförsörjning.
– I det arbete vi har gjort så ser vi att det behövs en mix av olika kraftslag för att skapa bättre balans. De stämmer att vinden är billigare men då bortser vi från att någon också måste ta systemansvaret för att ta hand om produktionen och distributionen för de olika enskilda spelarna som finns i landet. Det är där jag tycker vi går bort oss. Vi måste titta på helheten och inte se de olika energislagen som varandras fiende. Om det kostar att driva vidare kärnkraften så kanske man måste göra det för att skapa en balans i systemet, sade han.
Kraftsamling elförsörjning och tillståndVindkraftUlf Kristersson