Tillståndsprocesser flaskhals för svensk vindkraft

Idag är vatten- och kärnkraft de dominerande energislagen i Sverige, samtidigt som vindkraften växer snabbt. Men potentialen för en ännu snabbare tillväxt finns om tillståndsprocesser snabbas upp.

För att få tillstånd att bygga vindkraftverk krävs enligt miljöbalken ett ja från kommunen som är föremål för etableringen. Kommunal tillstyrkan, heter det, men har i debatten kommit att kallas för ett kommunalt veto.

För en kommunpolitiker kan det vara svårt att våga ta steget att ge klartecken till ett vindkraftverk om den lokala opinionen går emot. Det har visat sig att ansökningarna om nya projekt går i fyraårscykler, och att det är få som gör en ansökan inför ett val. Det är då det kan upplevas som särskilt bekymmersamt för lokalpolitiker att våga stå upp för vindkraften, enligt Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicys på Svenskt Näringsliv.

Helena Wänlund, head of permit and stakeholder management på Vattenfall, vittnade under Energy Talks, som arrangeras av Svenskt Näringsliv, om hur svårt det är att få ett tillstånd.

– Som det är idag med vindkraften måste kommunen aktivt säga ja. Och då måste kommunen ha tryggheten att ta det beslutet, sade hon.

Hon pekar på den utredning som ligger på regeringens bord.

– Den stora förhoppningen är att det blir en reform. Det måste bli mer förutsägbart och rättssäkert vid nya projekt.

Nils Ringborg, director International affairs på skogsindustrijätten Holmen, anser att krafttag måste till för att få med medborgarna på tåget. Det är inte alltid lätt att övertyga om den globala klimatnyttan av en ny vindkraftpark när man blir granne med den.

– Vi har inte lyckats påvisa nyttan av ny energi, att all tillförd produktion är bra. De som påverkas lokalt ser inte nyttan av det. Här behövs hjälp av den goda forskning som finns, sade han och varnade för desinformation och rena lögner som sprids.

– Det finns mycket god mark att etablera vindkraft på. Den stora utmaningen är att ändra attityden hos de närboende. Att klimatnyttan väger större än den lokala påverkan.

Inspireras av Finland

Omid Ashrafi, managing partner på Newsec Infra, är rådgivare när investerare satsar pengar i ny vindkraft. Han menar att man ska inspireras av Finland:

– I Finland betalas fastighetsskatten till kommunen där vindkraftparken byggs. I Sverige gäller det mer på nationell nivå. Det är bara ett exempel. Men man kan fundera på om det behövs en kombiniaton av att minimera skadorna lokalt, den negativa påverkan, med att kommuninvånarna också upplever att det finns nyttor med att det byggs i deras område, sade han.

Vindkraft är en så kallad intermittent energikälla, förenklat en förnybar energi som inte kan styras, och som produceras när det blåser eller när solen skiner. Det bidrar till att elpriserna ökar kraftigt när det till exempel blåser lite.

Enligt Omid Ashrafi är vindkraft det mest konkurrenskraftiga energislaget nu, men ser samtidigt att priserna riskerar att bli mer volatila.

– Jag är ingen expert i frågan, men jag tror att marknaden kan anpassa sig. Vi har varit bra på utbudssidan, men sämre på efterfrågesidan. Utbudet är volatilt. Men det finns stora möjligheter att göra efterfrågan mer anpassningsbar, att vi förbrukar mer när det finns mycket kraft och mindre när det finns lite kraft, sade han.

Nils Ringborg anser att det mest angelägna är att öka elproduktionen totalt sett.

– Vår uppgift är att skapa mycket elproduktion i Sverige för att skapa komparativa fördelar för industrier som Hybrit, eller för papperstillverkningen, sade han.

Men kan även vindkraften blir mer reglerbar som till exempel vattenkraften med dess vattenmagasin? Inte idag, men Helena Wänlund menar att tekniken finns:

– Det går att reglera vindkraft. Det finns olika produkter för det. Men för att det ska vara intressant måste vi på Vattenfall veta vilka volymer som vi ska bidra med. Svaret är alltså ja, vi kan utveckla tekniken, men vi måste förstå helheten och hur behovet ser ut. Och hur kommer det att vara framöver, sade hon.

Kampen måste lösas

Kampen mellan Försvarsmakten och vindkraftsbolagen måste också finna en lösning, var de tre företagsrepresentanterna eniga om. Idag kan militären stoppa vindkraftbyggen med hänvisning till landets säkerhet.

Det som har debatterats mest på sistone är hur Försvarsmakten bromsar utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, men Svensk Vindenergi har till exempel visat att försvaret står för 4 av 10 avslag mot ny vindkraft.

– Regeringen måste slå näven i bordet. Det här är viktigare än försvarets lågflygningsområden. Det är viktigare med en bättre elbalans i Sverige. Att prata med försvaret är som att prata med en vägg, sade Nils Ringborg.