Uppdaterad översyn av EU-taxonomins påverkan på det svenska näringslivet

EU:s taxonomi, som är ett register över vilka ekonomiska aktiviteter som anses vara hållbara, har tagits fram med syftet att underlätta för investerare och näringsliv att bidra till EU:s miljö- och klimatmål. Målet är att skapa tydliga kriterier, transparens och ett gemensamt språk kring vad som är hållbart.

Det råder en bred enighet kring att omfattande investeringar, från såväl det offentliga som det privata, är avgörande för att nå en hållbar utveckling och lyckas med den gröna omställningen. Samtidigt är det inte självklart vilken roll taxonomin kommer spela i detta. Hur kommer investerare använda sig av taxonomin när de fattar investeringsbeslut, och hur kommer det att påverka näringslivet?

För att utreda denna fråga har Svenskt Näringsliv givit i uppdrag till Cartina att genomföra en intervjuundersökning bland investerare och branschorganisationer. Rapporten är baserad på 34 kvalitativa intervjuer med representanter från branschorganisationer, investerare och kreditgivare. Intervjuerna genomfördes under slutet av 2021.

Nedan följer en sammanfattning av rapportens huvudsakliga slutsatser.

Finansbranschen är fortsatt positiv till regelverket, trots utmaningar kring tillförlitliga data

• En klar majoritet av de investerare och kreditgivare som har intervjuats är positiva till att taxonomin införs. Taxonomin har dock inte ändrat investerarnas uppfattning om hållbarhet, utan den ses som ett av flera verktyg för att skapa tydlighet och transparens kring vad som menas med hållbarhet avseende miljö- och klimatfrågor.
• Investerare och kreditgivare menar att hållbarhet inkluderar betydligt mer än vad taxonomin omfattar idag. Taxonomin är i ett tidigt skede och täcker en relativt liten del av den totala ekonomin.
• Investerarna anser inte att det är viktigt med en hög grad av taxonomiefterlevnad idag och har inte gjort portföljförändringar för att öka taxonomiefterlevnaden. En av orsakerna till detta är att det inte finns underlag från bolagen att utgå ifrån, utan alla uppskattningar av taxonomiefterlevnad bygger på estimat som är väldigt osäkra. En annan orsak är att investerare kan ha förpliktelser mot t.ex. kunder som gör att man inte kan prioritera exempelvis taxonomiefterlevnad före avkastning.
• Flera investerare menar att det finns en risk att taxonomin blir för binär, det vill säga att grönt är hållbart och att icke grönt är icke hållbart, vilket inte behöver vara fallet. Vissa aktörer menar att taxonomin premierar ”best in class” men inte belönar små successiva omställningar.
• En klar majoritet av investerarna och kreditgivarna ser positivt på en utvidgad taxonomi och välkomnar en tydligare klassificering av ekonomiska aktiviteter som inte klassificeras som ”gröna” enligt taxonomin.

Branschorganisationerna positiva till fokus på hållbarhet men kritiserar tillvägagångssättet

• Branschorganisationerna beskriver att näringslivet är positiva till taxonomins grundsyfte men är skeptiska till hur de tekniska granskningskriterierna kommer att fungera i praktiken. Majoriteten av organisationerna är besvikna över hur taxonomin är formulerad i de delegerade akterna och är därför mer negativa till taxonomin jämfört med för ett år sedan. Fortsättningsvis har näringslivet inte låtit taxonomin ändra synen på hållbarhet.
• Majoriteten av branschorganisationerna menar att taxonomin fortfarande är i ett tidigt skede och att det därför har varit svårt att bedöma efterlevnad. De förklarar även att det är svårt att ändra prioriteringar i linje med taxonomin på grund av detta. Det finns ett förberedande arbetet för att kunna rapportera delarna av verksamheten som omfattas av taxonomin. Majoriteten granskar taxonomin för att överhuvudtaget kunna göra den bedömningen. Ett fåtal förbereder underlag och utvecklar IT-system.
• Majoriteten av branschorganisationerna menar att taxonomin kommer leda till suboptimerad – eller ingen – klimatnytta. Detta kan bero på fler anledningar, bland andra; sakfel och praktiskt ogenomförbarhet. Det finns även oro kring att det administrativa arbetet kommer att leda till en omfördelning till mer rapporteringsarbete och mindre hållbarhetsarbete.
• Majoriteten upplever det svårt att bedöma den utvidgade taxonomin. Några branschorganisationer är positiva till att skapa ett nyanserat system emedan andra menar att det kan riskera att stänga kassaflöden till hållbar utveckling som inte når upp till taxonomikraven.