Välkommen enighet i energipolitiken

Sveriges behov av el växer i snabb takt. Enligt Tidöavtalet bör planeringen för ökad elanvändning utgå från ett prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045, vilket är en fördubbling jämfört med idag. Frågorna om elförsörjning och miljötillstånd kommer att bli helt avgörande för klimatomställningen och för att Sverige ska nå klimatmålen 2045.

Under ett seminarium i Almedalen arrangerat av Svenskt Näringsliv diskuterades vad de politiska partierna är överens om och var knäckfrågorna finns. Nicklas Skår, ansvarig för miljöjuridiska frågor på Svenskt Näringsliv, lyfte under seminariet fram att näringslivet efterfrågar enighet i energipolitiken.

− Vi är i en situation där väldigt stora investeringar ska göras på väldigt kort tid. Och varje politiskt utspel riskerar att skapa osäkerhet. Ska man investera ett antal miljarder så vill man vara säker på att det finns en ganska bred politisk uppslutning bakom både mål och vilka medel man ska använda för att ta sig dit, sa han under seminariet.

Han menar att politiken borde lyssna mer på näringslivet.

− Det vi talar om i realiteten är inte elbrist, utan det är jobbrist. Det handlar om enorma investeringar som måste till för att klara klimatomställningen. Och då måste det ske parallellt så att det finns en marknad att förhålla sig till. Både för de som ska göra omställningen och behöver energin men också de som ska bygga energisystem.

”I energipolitiken är vi överens”

Svenskt Näringsliv har under de senaste åren presenterat handböcker för ny kärnkraft och ny vindkraft.

− Vi kommer framöver också ge förslag när det gäller vattenkraften. Vi har lagt fram konkreta lagförslag för att kunna korta och förenkla tillståndsprocesserna. Näringslivet pressar på politiken och min förhoppning är att politiken kommer att lyssna ännu mer på näringslivet framöver.

Under seminariet lyftes partiernas inställningar i energi- och tillståndsfrågorna och projektledarna Robert Thorburn och Nicklas Skår presenterade en genomgång av uttalanden och dokument som partierna gjort i frågorna. De konstaterade inledningsvis att meningsmotsättningarna som ibland framträder i media inte var lika synliga i materialet. Genomgången debatterades av en panel politiker bestående av Mats Gren (M), Daniel Liljeberg (KD), Daniel Westlén (L), Elin Söderberg (MP), Martin Kinnunen (SD), Martin Ådahl (C), Monica Haider (S).

Monica Haider, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, menade att det finns en större politisk enighet än vad som syns utåt.

− Politikens dynamik i sig handlar om att vi inte ska vara överens. Men i energipolitiken är vi överens i de stora dragen.
− Vi har inget emot 100 procent fossilfritt, för där är vi i princip idag. Men vi hade kanske velat ha ett lite skarpare mål.

Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, invände mot att Svenskt Näringslivs studie inte tillräckligt tydligt visade att Centerpartiet är positiva till helt ny kärnkraft. Han lyfte fram vikten av att ”maximera” alla energislag för att kunna klara den gröna omställningen.

− Planeringshorisonten är inte till 2026, som vi i politiken har, utan här handlar det om 2036. Och då måste vi få till någonting som är stabilt över tiden och släppa den ’politiska fotbollen’.

”Man får bygga ny kärnkraft”

Han lyfte även fram att Centerpartiet gjorde en ”historisk uppoffring” i samband med energiöverenskommelsen.

− Man får bygga ny kärnkraft, bara man inte placerar det med supersubventioner före vindkraften.

Daniel Westlén (L), statssekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, konstaterade att syftet med energisystemet är att tillfredsställa mänskliga behov.

− Sedan 1978, när vi senast hade en tekniskt genomgripande utredning som tittade på vad vi vill åstadkomma, har vi diskuterat de politiskt tekniska detaljerna i systemet. Och det är egentligen helt ointressant.
− Genom att låta marknadskrafterna bygga det här systemet kommer vi bygga det så billigt som möjligt. Vi borde därför låta marknadskrafterna lösa det här effektivt, och då ska vi inte ha snedvridande subventioner.

Politiken har beställt en klimatomställning från näringslivet, konstaterade Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

− Att vi behöver mer el är ett resultat av att näringslivet tar den beställningen på absolut största allvar.
Hon lyfte även fram att Svenskt Näringsliv redan 2019 släppte sin första scenarioanalys som visade att elsystemet behöver byggas ut med 60 procent fram till 2045.

− Då var ganska få som trodde på den analysen. Nu, år 2023, säger alla analyser att vi behöver mellan 100–160 procent mer el och det har väl inte minskat krismedvetenheten hos politikerna.
− Utan mer elproduktion så har vi inget konkurrenskraftigt näringsliv, inte någon klimatomställning värd namnet och det svenska välståndet kommer att ta stryk.