Vår analys av elsystemet vilar på vetenskaplig grund – hög tid att agera

En vetenskaplig studie som har publicerats i den internationella tidskriften Energy visar att analysen bakom rapporten ”Kraftsystem robust för 300 TWh” bygger på vedertagen forskning. Nu hoppas jag att även politiken tar den på allvar. Vi måste säkra vår framtida energiförsörjning, skriver Marie Trogstam, avdelningschef för Hållbarhet och Infrastruktur.

När framtidens elsystem planeras används olika typer av modeller för att räkna på bland annat hur elen ska produceras och hur systemet klarar störningar på det mest kostnadseffektiva sättet. I en ny vetenskaplig artikel, publicerad i den internationella tidskriften Energy, presenteras en modell för denna typ av analyser som är anpassad efter de speciella förutsättningar som råder i ett elsystem med en hög andel vattenkraft.

Studien visar att många förenklade modeller ger en alltför optimistisk bild av framtiden. De utgår ofta från att vi i förväg vet exakt hur väder, elpriser och efterfrågan kommer att utvecklas. I verkligheten varierar dessa faktorer kraftigt mellan år och säsonger, särskilt i länder med mycket vattenkraft och vindkraft, som Sverige.

Forskarna menar därför att mer avancerade modeller behövs, som beaktar driftbeslut baserade på prisprognoser. Dessa modeller måste ta hänsyn till variationer i väder, begränsningar i vattenkraften samt behovet av el även under extrema situationer, till exempel kalla och vindstilla vinterdagar. Modeller som i stället utgår från antagandet att det går att ha perfekt kännedom om framtiden riskerar att ge en orealistisk bild av driften, vilket i sin tur kan leda till att det simulerade elsystemet underskattar risken för att efterfrågan inte kan mötas när den är som störst. Det är just denna realistiska metod som används i Svenskt Näringslivs rapport Kraftsystem robust för 300 TWh. I den analyseras hur Sverige kan nå en årlig elanvändning på 300 terawattimmar.

Artikeln i Energy ger vetenskaplig tyngd åt den modell som används i Svenskt Näringslivs scenarioanalyser, vilket är oerhört glädjande med tanke på det hårda arbete som väntar oss för att säkra energiförsörjningen. Det betyder inte att vi kan förutsäga exakt hur framtiden blir. Men det betyder att beräkningarna är seriösa, genomtänkta och baserade på samma typ av forskning som används internationellt. Det gör rapporten till ett trovärdigt underlag för politiska beslut.

Några av de centrala slutsatserna i Svenskt Näringsliv rapport är att det går att bygga ett kraftsystem som möter en framtida elanvändning på 300 TWh på flera olika sätt, men det är viktigt att förstå att vägvalen kommer att leda till olika egenskaper i systemet och de kräver olika förutsättningar. I rapporten breddas också perspektivet från det traditionella synsättet med ett ganska snävt ekonomiskt fokus till att även väga in andra parametrar som är helt avgörande för besluten kring vårt framtida elsystem, till exempel genomförbarhet, CO2-utsläpp, robusthet och så vidare. Rapporten visar upp ett antal tänkbara scenarier för det svenska elsystemet och gör en bred analys kring vilka egenskaper elsystemen i de olika scenarierna har, men också vilka förutsättningar som krävs för att de ska komma på plats.

En viktig slutsats är att ett framtida elsystem inte bara behöver mer elproduktion, utan också tillräckligt med planerbar el – alltså el som kan produceras när behovet är som störst. Om behovet av sådan kapacitet underskattas ökar risken för effektbrist, försämrad driftsäkerhet och förhöjd elprisvolatilitet. Dessa systemegenskaper representeras särskilt realistiskt i den använda, vetenskapligt granskade modellen, vilket möjliggör en samlad analys av elsystemets prestanda och de avvägningar som uppstår mellan riskreduktion och systemkostnader.

När rapportens metod nu får stöd i en oberoende vetenskaplig granskning bör fokus ligga på nästa steg: hur Sverige ska skapa rätt förutsättningar för investeringar, tillståndsprocesser och långsiktig planering. Kunskapen finns – nu handlar det om att använda den.