Almedalen visar varför Sverige är på efterkälken

I kunskapsekonomin hänger tillväxt och produktivitet alltmer samman med hur väl vi tar tillvara på de kunskapsbaserade tillgångarna. Det är så företag och andra kan få utväxling på de innovationer som görs. Detta perspektiv har varit centralt i EU:s industristrategi sedan 2020. Det stod också i centrum för mötet i Sydkorea i förra veckan mellan IP5 Heads och IP5 Industry, där under rubriken ”fostering the growth of SMEs by leveraging IP”.

Syns det då i programmet för Almedalsveckan att de kunskapsbaserade tillgångarna är innovationernas valuta? Knappast. Det är i år 299 seminarier som handlar om innovation. Det är tre seminarier som handlar om upphovsrätt. Det är ett enda seminarium som kopplar samman immateriella värden och konkurrenskraft. Arrangören, Dataspelsbranschen, av det seminariet förvånar inte eftersom det är en bransch som helt handlar om immaterialrätt. I övrigt? Tystnad.

Det kan konstateras att så här ser det ut år efter år. I den allmänna debatten talas alltmer om tillväxt och konkurrenskraft, men ingen verkar vilja ta tag i att diskutera det som faktiskt spelar roll. På EU-nivå har insetts att ska EU vara konkurrenskraftigt krävs en handlingsplan för immaterialrätt. Många länder har också tagit fram nationella strategier i syfte att stärka näringslivets förmåga att ta tillvara på de kunskapsbaserade tillgångarna.

Ett exempel på hur Sverige halkar efter är om man ser på de immaterialrättsintensiva företagens andel av BNP. De immaterialrättsintensiva företagens betydelse för ekonomin är något som undersökts av EU:s immaterialrättsmyndighet (EUIPO) vid flera tillfällen. När den första rapporten kom, för ungefär 10 år sedan, var andelen av EU:s BNP 39 procent. Vid den senaste rapporten stod de immaterialrättsintensiva företagen för 47 procent av EU:s BNP. För Sverige är dock siffran 40,3 procent. Vi befinner oss alltså nästan på den nivå där EU var för 10 år sedan. Vi tillhör ett av de sämsta länderna i EU.

Spelar detta någon roll för ekonomin, konkurrenskraften och tillväxten? Så klart det gör. De företag som har tagit steget att registrera till exempel ett varumärke har betydligt högre intäkter än de som inte tagit steget. För de mindre företagen är effekten särskilt stor, för dem ligger effekten på 68 procent högre intäkter per anställd.

Ligger Sverige bra till när det gäller de mindre företagens användning av immaterialrätten? Nej. Tvärtom. Sverige ligger tydligt under EU-snitt. Detta får i praktiken effekt på svensk produktivitet. Kopplingen mellan immaterialrätt och produktivitet är anledningen till att länder runt om i världen satsar på att aktivt arbeta med de immaterialrättsliga frågorna. Länder som Kina och Korea har satsat tydligt, vilket syns i produktivitetsutvecklingen. Länder som Storbritannien har rent av ”immaterialrättsattachéer” vid utländska beskickningar.

Det Almedalsprogrammet visar är det i Sverige rent av saknas sjukdomsinsikt. Istället för att tala om hur vi kan öka produktiviteten och tillväxten genom att bättre ta tillvara på de kunskapsbaserade tillgångarna pratar vi bara allmänt om innovation. Inte undra på att vi halkar efter!