Det kan inte vara rimligt att en enda organisation ska ta den roll i Sverige, som samhället tar i våra viktigaste konkurrentländer. Med en bättre strategi för hur vi tar tillvara immateriella tillgångar blir Sverige också bättre på att skapa jobb. Det menar Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
Det finns en typ av företag vars potential ofta glöms bort, trots att de utgör en stor del av samhällsekonomin. Det handlar om de små och medelstora företagen. När produktivitet och konkurrenskraft diskuteras i Sverige är det sällan som just de mindre företagens särskilda frågor lyfts.
Klart är att de små och medelstora företagen är samhällsekonomins ryggrad. I Svenskt Näringsliv utgör de 98 procent av alla medlemmar. De står för en stor del av de nya arbetstillfällen som skapas.
Klart är också att vi lever i en kunskapsekonomi. Länders konkurrenskraft avgörs idag inte av billigast arbetskraft. För ett land som Sverige handlar våra framgångar om hur väl vi kan ta tillvara vår kunskap och innovationskraft. Ett viktigt sätt att ta tillvara kunskap och innovationskraft är de kunskapsbaserade tillgångarna.
Studier har gjorts som tydligt visar att just de små och medelstora företagen har extra stor nytta av att arbeta aktivt med de kunskapsbaserade tillgångarna. När man tittade på 127 000 företag i hela EU hade de små och medelstora företagen som till exempel registrerat ett varumärke eller fått ett patent hela 68 procent högre intäkter per anställd än de som inte hade tagit det steget. Ändå är det inom EU bara runt tio procent som gjort sådana registreringar. Här finns en stor tillväxtpotential.
Länders konkurrenskraft avgörs idag inte av billigast arbetskraft. För ett land som Sverige handlar våra framgångar om hur väl vi kan ta tillvara vår kunskap och innovationskraft.
Internationellt har många länder börjat denna tillväxtpotential och också börjat vidta åtgärder för att den ska gå från teori till verklighet. Detta är anledningen till att sommarens möte IP5 Heads of Office and IP5 Industry hade små och medelstora företags användning av immaterialrätt som ett tema.
IP5 är världens fem största patentverk, nämligen Europeiska Patentorganisationen (EPO), USA:s patentverk (USPTO), Kinesiska patentverket (CNIPA), Sydkoreanska patentverket (KIPO) samt Japans patentverk (JPO). En del av samarbetet är möten med representanter för näringslivet. För Europas del är det BusinessEurope som representerar näringslivet. BusinessEurope har 21 miljoner företag som medlemmar i 36 länder. Jag hade äran att vara ansvarig för BusinessEuropes delegation.
På mötet presenterade patentverken en gemensam rapport om vilka insatser de gör. Det handlar om allt från sänkta avgifter för mindre företag till utbildningsinsatser. I Japan har till exempel en ”IP Business Management Support Network” skapats. I Sydkorea har en genomlysning gjorts av hela utbildningssystemet, från grundskola till forskarnivå. Till det kommer att den sydkoreanska regeringen har gjort insatser för livslångt lärande beträffande ”IP literacy” vilket kan beskrivas som insatser för att säkerställa att företag och medborgare har en grundläggande förståelse för hur immaterialrättigheter kan användas.
Hur ser det då ut i Sverige? För tiotalet år sedan hade Patent- och registreringsverket tillsammans med Vinnova ett gemensamt regeringsuppdrag kring de här frågorna. Sedan dess har detta flyttats in i deras ordinarie uppdrag, utan några särskilda resurser. I övrigt tycks det offentliga Sverige inte fokusera på de här frågorna. De lyser med sin frånvaro i tal om produktivitet och konkurrenskraft.
Sitter Svenskt Näringsliv på läktaren och gnäller? Absolut inte! Vi pekar på problemet med kunskapsbrist i vår immaterialrättsstrategi. Men vi gör också en stor mängd egna insatser.
Här är några exempel på vad Svenskt Näringsliv har gjort för att stödja särskilt de små och medelstora företagens användning av immaterialrätt:
Ingen kan anklaga Svenskt Näringsliv för att bara sitta på läktaren och gnälla. Det kan dock inte vara rimligt att en enda näringslivsorganisation ska ha den roll som samhället tar i Sveriges viktigaste konkurrentländer. Det som görs i Kina, USA, Sydkorea och Japan borde leda till eftertanke
Immaterialrättsstrategi