Efter brexit: Tullsmäll för svenska företag

Åtta av tio svenska företag som handlar med Storbritannien har haft eller räknar med problem i form av ny byråkrati. Det kan handla om att skicka varor över gränsen med högre kostnader och längre ledtider som följd. Det visar en färsk företagarenkät från Svenskt Näringsliv.

– Det här visste vi i samma sekund som Storbritannien lämnade EU:s inre marknad. Det finns inga frihandelsavtal som innebär att gränskontroller försvinner. Även om 80 procent är en hög siffra är det tyvärr vad vi väntade oss, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Mindre väntat är dock det stora problemen med tullavgifter. Över 40 procent av företagen uppger att de har haft eller räknar med stora eller ganska stora problem med tullavgifter i sin handel med landet.

– 40 procent är otroligt högt och mycket högre än vi väntade oss. Det innebär antingen att man inte uppfyller kraven för tullfrihet eller att man inte har hanterat ansökan om tullfrihet på rätt sätt, säger Anna Stellinger.

Men det är varken på grund av ovilja från företagens håll eller för att avtalet mellan EU och Storbritannien skulle vara ett dåligt avtal, tvärtom är det ett av de mest ambitiösa frihandelsavtal EU någonsin förhandlat, menar Anna Stellinger. Det är tyvärr priset att betala för att britterna lämnat den fria rörligheten som finns inom EU.

Det står också i bjärt kontrast mot brittiske premiärminister Boris Johnson löften om en ”friktionsfri och tullfri” handel med EU efter att ha slutit frihandelsavtalet (TCA), förklarar Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

– En viktig poäng med ett frihandelsavtal är att du ska slippa betala tullavgifter. Det som Storbritannien kommunicerade i media när man i sista sekund skrev på avtalet med EU på annandag jul är att nu har man slutit ett avtal och nu slipper man betala tull. Ändå är det många företag som meddelar att de gör det i alla fall, säger han.

– Det här är ett kvitto på att det inte blivit vare sig friktionsfritt eller tullfritt, tillägger Stellinger.

Till skillnad från tullarna utgör själva tullformaliteterna något man inte komma runt, det hör till sakens natur att om ett land står utanför EU så leder det till mer byråkrati när varor ska passera gränsen, förklarar Henrik Isakson.

– Så har det alltid varit med Norge, som ju står utanför EU, och så är det nu med Storbritannien. Men problemen kan hanteras om man sätter sig in i de administrativa rutinerna eller tar in extern kompetens för att hjälpa till, säger Isakson.

Vidare visar företagsenkäten att cirka 40 procent av företagen upplever problem kring ursprungsregler, momshantering, och olika produktregelverk.

Mindre problematiskt är dock personrörligheten. Men det har en naturlig förklaring, menar Henrik Isakson.

– Coronapandemin har inneburit att det inte har varit någon större rörlighet. Så i den mån det finns problem med personrörligheten så har de inte materialiserats ännu. Så där kan vi inte se några problem än. Men vi kan heller inte garantera att det inte kommer att bli problem.

Enkäten visar också att främst tjänstehandelsföretag har större problem än tillverkningsföretag. Enlig Isakson kan det bero på att tillverkningsföretag har förstått konsekvenserna i ett tidigare stadium medan tjänstehandelsföretag har haft lite svårare att anpassa sig.