Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism”

Störningar i leveranskedjor toppar svenska företags oro när det gäller den utomeuropeiska handeln. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel. En stor del av oron centreras kring Röda havet där de militanta islamistiska huthirebellerna under de senaste månaderna har attackerat fraktfartyg som har passerat.

– Det är inte så att det inte finns trafik där, däremot är det väldigt få fartyg med koppling till västra hemisfären som passerar därigenom. I princip kan man säga att den europeiska trafiken går runt Afrika för att ta sig till och från Europa, säger Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart.

Ryska och kinesiska fartyg attackeras inte

Uppgifter i flera medier gör dock gällande att inte alla fartyg attackeras. Såväl kinesiska som ryska fartyg verkar vara skonade, vilket kan bero på någon slags överenskommelse, skriver Bloomberg.

– Vi ser att deras fartyg går igenom, vilket uppenbart snedvrider konkurrensen. De seglar den kortaste vägen och angrips inte av huthimilisen. I den meningen blir attackerna någon form av ekonomisk terrorism också, säger Anders Hermansson.

Han märker en oro bland sina medlemmar, där alla numera seglar runt för att undvika att utsätta sin personal för risk.

Nyligen publicerade Världshandelsorganisationen en rapport som belyser riskerna för handeln i kölvattnet av utvecklingen i Röda havet. Den visar bland annat att antalet veckopassager fallit med 45 procent och att restiden för resor mellan Asien och Europa har förlängts med 17 dagar i snitt. Dessutom riskerar en längre kris att åter få inflationstrycket att stiga.

– Det är allvarligt eftersom det är ett angrepp på den internationella handeln. Ytterst är det civila fartyg som blir angripna med militära medel. Det är oacceptabelt och påverkar hur vi handlar och våra flöden. Både industri och handel är relativt känsliga för störningar. Det blir problem i logistikkedjorna, säger Anders Hermansson.

Effekterna har dock varit mindre än många förutspådde, eftersom sjöfarten inte låg på maximalt kapacitetsutnyttjande innan attackerna inleddes.

– Det man kan vara riktigt orolig för är effekten på lång sikt av det här. Attackerna visar att man med relativt små medel kan störa världshandeln och att det faktiskt leder till effekter i form av pris- och kostnadsökningar. Det påverkar import och export, säger Anders Hermansson.

Sjöfarten har tidigare främst haft problem med pirater.

– Det som skiljer pirater från det vi ser nu, när stater ger sig på fartyg, är att det är militära medel som används för att angripa handelssjöfarten. Det är mycket, mycket svårare att skydda sig mot än pirater, som förvisso är beväpnade och farliga. Men det är inte helikoptrar, missiler eller örlogsfartyg som kommer då.

Tjänsteföretag drabbas hårt av cyberattacker

Svenskt Näringslivs Företagarpanel visar att problemen för utrikeshandeln även sträcker sig bortom Röda havet. På andraplats i undersökningen hamnar cyberattacker och it-risker. För samtidigt som fysiska attacker sker i Röda havet, pågår en lågintensiv cyberkonflikt mellan länder som handlar med varandra.

– Det verkar ha blivit helt legitimt. Det är en sak att Ryssland gör det, men att Kina gör det samtidigt som vi ska vara en stor handelspartner är anmärkningsvärt. Men det är där vi är och det är tragiskt, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik.

Inte minst drabbas tjänsteföretag hårt.

– Det borde ha att göra med att deras affärsmodeller är mer utsatta. Alla företag använder it-tjänster så alla företag utsätts för cyberattacker. Men de företag vars hela affärsidé är att erbjuda it-tjänster drabbas förstås i ännu högre grad av cyberattacker, säger han.

Närmare 50 procent av de tjänstehandlande företagen tar upp cyberattacker och it-problem som ett hot, medan knappt 40 procent av de varuhandlande företagen gör det.

Vissa tjänster levereras på distans, andra direkt på plats i landet.

– Exempelvis finns det svenska byggföretag som är aktiva i hela världen. De exporterar genom att vara på plats, investera och vinna upphandlingar. När man är på plats påverkas man mer om det råder en negativ Sverigebild, brottslighet, korruption och risker, än om man sitter hemma i Sverige och exporterar eller importerar. Det finns en logik i att de på plats påverkas mer och de som är på plats är i högre grad tjänsteföretag, säger Henrik Isakson.