EU-regler kan hota Sveriges framgångsrika modell för tjänstepensioner
EU-kommissionen har presenterat ett omfattande regelpaket för pensionssystemet. Även om ambitionen är lovvärd får EU:s arbete inte undergräva välfungerande nationella pensionsregler.
Som en del av arbetet med en europeisk spar- och investeringsunion presenterade Kommissionen sitt pensionspaket i november 2025. Det syftar bland annat till att stärka de kompletterande pensionerna – där tjänstepensioner utgör en central del – och därmed bidra till både bättre pensioner och ökad kapitalbildning i EU.
Steg mot standardiserad lösning
Pensionspaketet innehåller inte något förslag om att införa obligatoriska tjänstepensioner på EU-nivå. EU har heller ingen kompetens i pensionsfrågor. Däremot finns en rekommendation om att medlemsstaterna bör införa så kallad auto-enrolment – automatisk anslutning till kompletterande pensionssparande, såsom tjänstepensioner. Det riskerar att bli ett steg mot en mer standardiserad europeisk lösning där anslutning är norm snarare än undantag.
Utöver rekommendationer innehåller pensionspaketet lagförslag, främst i form av en översyn av det så kallade IORP‑direktivet, som reglerar tjänstepensionsinstitut. Syftet är att stärka ramverket för tjänstepensioner, bland annat genom förbättrad styrning, riskhantering och informationsgivning.
Parallellt föreslås åtgärder för ökad transparens, såsom nationella pensionsöversikter och system för att följa individers samlade pensionsrättigheter. Även dessa delar syftar indirekt till att öka deltagandet i kompletterande pensioner.
Framgångsrikt svenskt pensionssystem
Det svenska tjänstepensionssystemet är i en europeisk jämförelse oerhört framgångsrikt. Systemet levererar hög avkastning över tid till pensionsspararna, är en helt vital del för den svenska modellen och bidrar dessutom positivt till den svenska kapitalmarknaden.
För allt fler överstiger utbetalningarna från tjänstepensionssystemet utbetalningarna från den allmänna pensionen. Systemet är skapat genom kollektivavtal mellan självständiga parter. Svenskt Näringsliv delar EU:s målet om goda pensioner, men varnar för att vägen dit inte får undergräva välfungerande nationella system.
En tydlig risk är att paketet kan innebära ett intrång i nationella pensionssystem. Tjänstepensioner är i många länder, inte minst Sverige, nära kopplade till arbetsmarknadsmodeller och kollektivavtal. De svenska tjänstepensionssystemen är resultatet av avtalsuppgörelser som innehåller flera olika komponenter.
Kan påverka kollektivavtalade modellen negativt
EU:s rekommendation riskerar att begränsa flexibiliteten och i förlängningen påverka den kollektivavtalade modellen negativt. Ökade regelkrav kan göra det mindre attraktivt att erbjuda tjänstepensioner, vilket i så fall skulle motverka ett av paketets huvudsyften – att öka täckningen av kompletterande pensioner.
Ökade regelkrav riskerar också att skada den partsautonomi som Sveriges kollektivavtalssystem bygger på. Pensionssystemen är vidare djupt rotade i nationella förhållanden och “en modell för alla” riskerar att fungera dåligt.
Svenskt Näringsliv arbetar nu aktivt med att öka kunskapen om och förståelsen för de svenska kollektivavtalade tjänstepensionssystemen i syfte att säkerställa dessas fortlevnad.
