Mattias Dahl varnar för slopat karensavdrag – ”Kan ju inte skicka en Swish-förfrågan till företagen”

Kraven på ett slopat karensavdrag växer ju mer valet närmar sig. Men nu varnar vice vd Mattias Dahl för att det skulle skapa en nedåtgående spiral som drabbar både företag och samhälle. Sverige har redan prövat – och misslyckats, konstaterar han.

– Vi vet exakt vad som hände då. Kostnaderna skenade.

– Allt kostar, även sjukförsäkringen. I Sverige har vi enats om att det behöver finnas ett starkt ansvarstagande och en kostnad hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren är skyldig att ta 13 av de 14 första dagarna. Med det följer också ett mycket starkt incitament att se till att de anställda har en god arbetsmiljö och säkerställa att det finns så lite sjukfrånvaro som möjligt.

Det säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl. Han är djupt kritisk till de ökande krav på ett slopat karensavdrag som nu lyfts ju närmare valet vi kommer.

Nyligen beskrev LO:s ordförande Johan Lindholm i en debattartikel i Aftonbladet karensavdraget som ett straff för arbetare. Han skrev att han blir förbannad över att arbetare misstänkliggörs som lata när de sjukskriver sig.

Det är en bild som Mattias Dahl vänder sig emot.

– Jag har aldrig mött någon seriös debattör, i vart fall ingen företagare eller någon på Svenskt Näringsliv eller någon inom politiken, som har den uppfattningen. Att påstå något sådant är verklighetsfrånvänt, säger han.

I debatten väcks också frågan om kostnader för den som sjukskriver sig. De som vill få bort karensavdraget menar att den första dagen av sjukskrivning blir dyr för den som sjukskriver sig. Men enligt Mattias Dahl går det inte att plocka ut just den delen ur det svenska sjukförsäkringssystemet och bortse från resten.

Han beskriver dagens system som en kompromiss där arbetsgivare, anställda och staten alla tar ansvar och står för olika delar av kostnaden.

– Det går inte att lyfta ut en komponent.

– Man kan ju inte skicka en Swish-förfrågan till företagen, säger Mattias Dahl.

Sjukförsäkringen är just en försäkring och karensavdraget är självrisken, förklarar han.

Får medhåll från vänster

Samtidigt som LO driver frågan om ett slopat karensavdrag får organisationen medhåll av partierna på vänstersidan. Såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att avdraget tas bort. Centerpartiet, däremot, menar att det är en fråga som bör lösas av arbetsmarknadens parter och att ett slopat karensavdrag inte får kosta företagen något.

Centerpartiets resonemang är svårt att få ihop, menar Mattias Dahl.

– Att det inte skulle kosta företagen något är per definition omöjligt. Det kommer alltid att kosta företagen något.

Det gäller, konstaterar han, även om staten skulle ta över den direkta kostnaden för sjuklönerna.

– Även om staten skulle ta över allting, om vi skulle bygga ett helt nytt sjukförsäkringssystem, så kommer den kostnaden via skatten, både för de anställda och för företagen, säger han.

Men det är inte heller en fråga för arbetsmarknadens parter, enligt Mattias Dahl.

– Det finns inga kollektivavtal som handlar om de här frågorna överhuvudtaget. Det är en politiskt beslutad sjukförsäkring. Det är inte en partsfråga, säger han.

Ett argument för att ta bort karensavdraget som många för fram är att det skulle vara orättvist. Argumentet hörs från både fackligt och politiskt håll.

Är karensavdraget orättvist?

– Nej.

Varför då?

– Vårt sjukförsäkringssystem är med internationella mått mätt en stark välfärdsprodukt. Det är balanserat och kompromissfullt. Det gäller att hitta rätt balans och det har vi gjort i Sverige. I det ligger rättvisan. Alla har en kostnad – arbetsgivare, anställda och samhället – och alla har ett ansvar. Så karensavdraget är rättvist, säger Mattias Dahl.

Han påtalar att även om sjuklönen mot förmodan skulle ersättas via skattemedel tillkommer ytterligare kostnader, som inte går att kompensera. Eftersom ett slopat karensavdrag innebär fler sjukskrivningar ökar kostnaderna för förlorade affärer, försenade leveranser, vikarier och produktionsbortfall. Det måste också räknas in, understryker Mattias Dahl.

– Allt kostar, säger han.

Miljöpartiet avsätter 2,1 miljarder kronor för att kompensera små och medelstora företag med höga sjuklönekostnader. Socialdemokraterna har föreslagit 500 miljoner kronor till ett högkostnadsskydd, också till små och medelstora företag.

Även om det är siffror som långt ifrån skulle räcka för att kompensera för kostnaderna som kommer att drabba företagen, så menar Mattias Dahl att det är fel fokus. Han tycker att diskussionen börjar i fel ände.

– Varför ska man överhuvudtaget skapa det här problemet? Tas karensavdraget bort sätter det i gång en nedåtgående spiral med skenande kostnader för företag och därmed för samhället.

Sjukfallen ökade

En av Svenskt Näringslivs viktigaste invändningar är att Sverige redan har testat vad som händer när den ekonomiska självrisken vid kort sjukfrånvaro tas bort.

1987 togs den dåvarande insjuknanderegeln bort. Den hade i praktiken fungerat som en karensdag. Studier av reformen har visat en tydlig ökning av andelen sjukfall som varade en till två dagar. Sannolikheten att ett sjukfall avslutades under den första veckan ökade med 13 procent. Erfarenheten ledde till att en karensdag återinfördes 1993. Senare omvandlades den till dagens karensavdrag.

För Mattias Dahl är detta viktigare än dagens prognoser.

– Många gånger tvingas man förhålla sig till beräkningar, hypoteser och analyser som kan vara mer eller mindre välgrundade. I det här fallet kan vi lägga till att vi har prövat just det här, säger han och fortsätter:

– Vi vet exakt vad som hände då. Kostnaderna skenade. Och vill man sammanfatta det så kan man bara säga att det skenade så mycket och blev så dåligt att politiken var tvungen att återinföra karensavdraget.

Det går inte att bortse från den historiska varningssignalen, betonar Mattias Dahl.

– Exakt samma krafter som ville ha bort det fick ta tillbaka det för att det inte blev bra, säger han.

Kan kosta upp till 42 miljarder

Hur stor kostnaden blir om karensavdraget slopas är samtidigt omstritt.

Socialdemokraterna har talat om omkring fem miljarder kronor per år i kostnad för staten. Riksdagens utredningstjänst har i en beräkning – som Socialdemokraterna har beställt– uppskattat ökningen av sjuklönekostnaderna till 12–21 miljarder kronor. Svenskt Näringsliv har i sina beräkningar inkluderat alla kostnader som tillkommer om karensavdraget slopas, det vill säga även ökad sjukfrånvaro och ersättning av personal för att undvika att detta leder till produktionsbortfall, och då landat på ett spann på mellan 21 och 42 miljarder kronor.

– Ingen vet exakt vad det kommer att kosta, säger Mattias Dahl.

– Vad vi vet är vad som hände på 80- och 90-talet. Och då kostade det ganska snabbt så pass mycket att vi var tvungna att återinföra karensavdraget.

Han hänvisar också till erfarenheter från Norge, som TN tidigare har rapporterat om. Där finns inget karensavdrag och den anställde får 100 procent av lönen från första sjukdagen. Det har lett till att Norge har rekordhög sjukfrånvaro trots att internationella jämförelser visar att norrmän inte har sämre hälsa än jämförbara länder.

Med alla erfarenheter är Mattias Dahl övertygad om att ett slopat karensavdrag skulle leda till fler sjukskrivningar och därmed ökade kostnader för företagen. Och det kommer att drabba Sverige, konstaterar han.

– När mindre blir gjort och kostnaderna ökar, så leder det till en försämrad konkurrenskraft.

Det som händer nu är en bekymmersam utveckling, enligt Mattias Dahl.

– Det som föreslås är allvarligt och bör också tas på stort allvar. Det här är inte en testballong, det är inte prat utan det är någonting som ett antal politiska partier och organisationer vill och som riskerar bli verklighet inom en snar framtid, om vi inte får stopp på det, säger Mattias Dahl.