Om beredningsprocessen för skattelag

I regeringsformen (RF) och riksdagsordningen (RO) finns ett fåtal stadganden som avser beredningen av lagstiftningsärenden.

Beredningskravet är allmänt hållet för att inte binda upp regeringen vid strikta grundlagsregler, men det ger uttryck för ett visst remisstvång, lagrådsgranskning och utövas i övrigt under konstitutionellt ansvar.

I rapporten ”Om beredningsprocessen för skattelag” redogörs för de krav som gäller för de olika stegen i beredningsprocessen, framförallt de som grundar sig på konstitutionsutskottets stipulerade krav på beredningen, men också Riksrevisionens, Lagrådets, utredningars och andra sakkunnigas allmänt framförda krav på beredningsprocessen, för att den ska kunna anses fullgod.

Det framförs ibland kritik när det gäller beredning av ny skattelagstiftning, exempelvis ansåg sig inte Lagrådet kunna tillstyrka ett lagförslag 2013 rörande ändring av de s.k. 3:12-reglerna. Idag förekommer att överraskande skatteförslag presenteras i vårpropositionen, sedan följer en snabb remissbehandling under sommaren varefter förslaget presenteras i budgetpropositionen till hösten.

I rapporten ”Om beredningsprocessen för skattelag” redogör professor Anders Hultqvist, Stockholms universitet för gällande regelverk rörande beredningsprocessen av skattelag samt analyserar hur tillämpningen i praktiken har utfallit i några uppmärksammade lagstiftningsärenden.