Företagen är en frontlinje mot brottsligheten

Den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten slår brutalt mot vårt samhälles trygghet och sammanhållning. Alla drabbas. Allra värst de som utsätts för det alltmer brutala och skoningslösa våldet. Människor som inte har någon koppling till gängens härjningar har bokstavligen dödats i sina sängar. Andra har blivit skjutna på väg till arbetet eller på offentliga platser. Hundratals har fått sina hem utsatta för sprängattentat. Ännu fler känner hur otryggheten blir en del av vardagen.

Denna utveckling måste brytas. Misslyckas vi riskerar vårt land att slitas sönder och göra delar av Sverige till skuggsamhällen, där gängen och våldet tränger ut trygghet och normalitet. Vi blir ett land där samhället – i form av stat och kommun, men också näringslivet och civilsamhället – drar sig tillbaka.

Svenska företag befinner sig mitt i detta. Våra medlemsföretag och deras medarbetare är direkt utsatta för en kriminalitet som blir allt våldsammare och skoningslösare. Först och främst handlar det om de som direkt utsätts för våld och andra brott. Men när företagen attackeras av kriminella så slår det också bredare och djupare. Skadas näringslivet skadas samhällets motståndskraft och förmåga att klara varje annan större samhällsutmaning. De politiska förväntningarna på näringslivet är stora och de växer. Det finns en förväntan på företagen att vara en viktig del av lösningen på varje större samhällsproblem – från integrationen till klimatet.

Men företagandet är också en helt avgörande del av det som gör att det finns ett fungerande samhälle. Det skapar det välstånd som krävs för att vi ska kunna upprätthålla ett starkt och fungerande rättsväsende. Våra medlemsföretag driver de butiker, restauranger och annan samhällsservice som bidrar till liv och normalitet också i våra utsatta områden. De är inte sällan själva brottsoffer och trängda av gäng som hotar ägare, kunder och medarbetare. En del orkar inte längre och när de lämnar försvinner också en del av normaliteten där den behövs som allra mest.

Vi ser också hur politiker från vänster till höger höjer sina förväntningar på svenska företag. Det råder bred enighet om att näringslivet är en helt avgörande del av brottsbekämpningen och då i synnerhet det förebyggande arbetet.

Vi hör samma sak från polisen. Carin Götblad – polismästare vid polisens Nationella Operativa Avdelning – uppmanar företag att anställa, ta in praktikanter och sommarjobbare. ”Arbete och arbetsgemenskap är det mest brottsförebyggande av allt.”, konstaterar hon.

Det är riktigt, men det behöver få politiska konsekvenser. Om arbete är det mest brottförebyggande som finns borde närings- och arbetsmarknadspolitik i varje del inriktas på att göra det enklare och billigare att anställa.

Våra medlemsföretag både vill och kan ta detta ansvar. Varje dag är en första arbetsdag för någon som är på väg att bli del av vårt samhälle i stället för av skuggsamhället. När brottsligheten slår mot företagen slår den också mot denna integrationsmaskin.

När vi frågar våra medlemsföretag om vad de oroar sig över återkommer kriminaliteten. Vid sidan av kompetensförsörjning och andra grundläggande konkurrensvillkor är det oron för brottsligheten som de lyfter fram.

Svenskt Näringsliv har under lång tid påtalat problemen med att företag också används för brottsliga ändamål inom den grova organiserade brottsligheten, där själva syftet med företaget är att bryta mot regelverken för att tjäna eller tvätta pengar.

Detta leder till att seriösa företagare slås ut, eftersom de tvingas konkurrera med dessa på olika villkor samtidigt som samhället går miste om skatteintäkter. Dessutom kan annan grov organiserad brottslighet som är kopplad till kriminella nätverk finansieras genom de ekonomiska vinster som på olika sätt genereras när bolag används som brottsverktyg. Brottsligheten drabbar givetvis även enskilda, inte minst de personer som får arbeta under dåliga arbetsvillkor i oseriösa företag eller utsätts för människoexploatering.

Det är bra att myndigheter och beslutsfattare nu uppmärksammar detta. Det krävs åtgärder, men också en politisk insikt om att Sveriges tiotusentals hederliga företag och entreprenörer inte får drabbas av åtgärder som är riktade mot kriminella. Svenska företag har i många avseenden en betydligt tyngre regelbörda än konkurrenter i jämförbara länder. De åtgärder som nu vidtas måste vara väl avvägda och tydligt inriktade mot att inte skada näringslivets helt avgörande förebyggande roll.

Svenska företag befinner sig i frontlinjen mot de organiserade brottsligheten. Om vi menar allvar med att näringslivet både har ansvar att bekämpa brottsligheten och en helt avgörande förmåga att stärka det förebyggande arbetet så behöver det avspegla sig i politiska beslut och i hur myndigheter arbetar.