Nato – ökad säkerhet och breddade affärsmöjligheter

”Welcome, welcome, welcome”, ropade USA:s president Joe Biden när han i sitt årliga State of the Union-tal den 7 mars passade på att välkomna Sverige som medlem i Nato. På plats var bland andra Sveriges statsminister Ulf Kristersson vars glädje inte gick att ta miste på, och sedan den historiska dagen har inträdet i alliansen hyllats av en rad politiker, experter, organisationer och företag.

Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicy, menar att den absolut viktigaste faktorn med Nato är den grundläggande säkerhet som medlemskapet medför.

– Nato-medlemskapet innebär större säkerhet för Sverige. Och det innebär ju en större långsiktighet och stabilitet, vilket är grundläggande faktorer för ett starkt näringsliv, säger han till TN.

– Det är ju inte Försvarsmakten som har gått med i Nato, utan det är Sverige som gjort det. Och det innebär ju att det är företagen och samhället i stort som gjort det.

Johan Sjöberg menar att svenska företag var eftertraktade hos Nato-länderna även innan Sverige blev medlem, men att förutsättningarna att göra affärer nu kommer att förbättras ytterligare.

– Mycket av Nato-alliansens avskräckningsförmåga, försvar och säkerhet har under lång tid påverkats positivt av svenska företag som varit verksamma på den internationella marknaden. Det handlar inte bara om försvarsmateriel, utan de starka företag vi har och har haft har också bidragit till en ökad förmåga och utveckling i många allierade länder. Så på sätt och vis har näringslivet redan haft en stark relation till många allierade länder. Och det har staten Sverige också haft.

– Men nu infinner sig nya möjligheter och inte endast för företag som säljer till militära försvar. Det innebär också att företag på nya sätt kan ansöka om stöd via exempelvis Nato-fonder.

Utöver de konkreta försäljningsmöjligheterna så finns det också ett annat värde med medlemskapet som Johan Sjöberg menar är lite svårare att sätta fingret på.

– Det är förtroendeskapande och tillitsskapande. Det är svårare att mäta, men det är den typen av informella reaktioner jag får från många allierade länder i dag. Att nu när vi har tagit det sista steget i att bli en fullvärdig medlem så har vi också lagt den sista pusselbiten i tilliten. Det handlar ju ytterst om att ett land som är allierat faktiskt har tagit ställning väldigt, väldigt långsiktigt. Det här är på livstid, Nato är inte en allians som man går in i och ut ur. Utan här har vi tagit ett enormt viktigt steg när vi faktiskt nu säger att vi är en del av en säkerhetsgemenskap.

– Jag tror att många i och för sig har litat på Sverige tidigare också, men det är klart att här lägger vi den sista pusselbiten av tillit, förtroende och långsiktighet. Och det är ju bra för affärer och bra för våra företag. Så på många sätt innebär det breddade marknader.

Positivt både för exporten och på hemmaplan

Johan Sjöberg ser inte att någon särskild bransch eller industri kommer att gynnas extra mycket av medlemskapet, eller att någon sektor skulle bli utan fördelar.

– Jag tror att det här gagnar all näringsverksamhet i och med att vi nu har långsiktigheten och det här kvittot på vad vi tycker är viktigt att prioritera som land. Men det är klart att företag inom försvarsindustrin, men också inom transport, energi och livsmedel – alla de företag som bidrar till det som man i allmänna ordalag kan kalla för samhällsviktig verksamhet – kommer att gynnas. Men jag tror generellt att de flesta sektorer kommer att gynnas. Jag tror att det här är bra överhuvudtaget för varumärket Sverige.

Vid sidan av de utökade exportmöjligheterna så kommer näringslivet att gynnas även på hemmaplan, menar Johan Sjöberg. Som flera medier har rapporterat den senaste tiden innebär Nato-medlemskapet att det kommer att finnas krav på Sverige om att ha exempelvis en tillräckligt robust infrastruktur och en utbyggd och pålitlig elförsörjning – det vill säga saker som länge efterfrågats av näringslivet.

Men Nato kommer inte att peka på Sverige och kräva till exempel specifika järnvägssträckor, säger han.

– Nej, så går det inte till. Men om artikel 5 handlar om det kollektiva försvaret så handlar artikel 3 om att en del av det kollektiva försvaret är att du ska kunna upprätthålla en nationell förmåga och robusthet i tillägg till ett starkt militärt försvar. Då handlar det nämligen också om de civila strukturerna och det man brukar kalla för civil motståndskraft, i Sverige totalförsvar, med exempelvis resilient infrastruktur och elförsörjning.

– Vi har underhållsskulder i Sverige när det gäller transportinfrastrukturen, och det har vi tagit upp under lång tid. Både där och på energiområdet behöver vi göra kraftfulla investeringar och det innebär så klart möjligheter för näringslivet och Sverige i sin helhet. Men även i jämförelse med andra allierade länder så är det ju inte så att Sverige har en undermålig energi- eller importinfrastruktur, utan generellt sett ligger vi ganska bra till. Så där behöver vi inte skämmas. Men Nato-medlemskapet innebär inte att vi kan luta oss tillbaka nu och tro att någon annan ska lösa våra utmaningar, utan nu handlar det om att vi faktiskt måste agera och det skyndsamt.

Rådet: Se över företagets beredskap

Så hur ska man som företagare agera för att dra så stor fördel av Nato-medlemskapet som möjligt? Johan Sjöberg tipsar om att hålla utkik efter informationskampanjer och vägledning från myndigheter. Men han tycker också att man ska backa bandet lite och först och främst se över företagets egen beredskap.

– När vi har en sådan oroväckande omvärldsutveckling som vi de facto har, så finns det självklart åtgärder man behöver vidta eller åtminstone fundera över som företagare. Saker som inte bara är kopplade till Nato-medlemskapet utan som är generellt kopplat till hela den försämrade omvärldsutvecklingen.

Precis som privatpersoner har uppmanats att se över sin beredskap i händelse av krig, så tycker Johan Sjöberg att det är bra om företag också funderar på hur man ska agera i ett sådant scenario.

– Det handlar om att se över sina risker och sårbarheter i företaget. Nato-medlemskapet handlar inte bara om vilka kontrakt man kan få, utan det handlar också om hur företaget ser ut i dag, säger han, och exemplifierar:

– Man behöver ha koll på sina leverans- och försörjningskedjor, att man har en kontinuitetsplanering, en beredskapsplanering, en personalplanering och kompetensförsörjning. Har företaget en förmåga att ställa om produktionen om det skulle behövas? Hur ser avtalen med andra företag och offentliga aktörer ut?

Rådet är helt enkelt att se över om det är något som behöver förstärkas eller justeras.

– I dag finns det ytterst få avtal som har en klausul som säger att de ska vara tillämpade även vid höjd beredskap och krig. Jag skulle nästan våga sträcka mig till att säga att det inte finns ett enda sådant avtal med företagare i Sverige.

Ett annat område är företagets försäkringar.

– Hur ser försäkringssituationen ut? Har vi försäkringar som faktiskt gäller vid krig? Jag skulle säga att det knappt finns något företag som har det. Eller myndighet för den delen. Det är också bra att se över företagets säkerhetsskydd, vilket då också inkluderar cybersäkerhet. Den är fortfarande för dålig på många företag. Allt det här handlar ytterst om att skapa bättre förutsättningar till sitt företag.

När man väl har grunden på plats så är Johan Sjöbergs råd till företagen att skapa sig en förståelse för hur strukturen ser ut, till exempel hur Försvarsmakten är organiserad och vilka behov försvaret och andra myndigheter har kopplat till Nato. På så sätt kan man hålla sig framme och vara aktiv när det blir dags för upphandlingar. Andra tips är att delta på mässor och konferenser.

– Jag tror att det är viktigt att man förstår att bara för att vi nu är medlemmar så kommer det inte att bara dråsa in nya upphandlingar och möjligheter från en dag till en annan. Det är snarare nu som arbetet börjar med att över tid anpassa oss till de krav och den kultur som Nato-medlemskapet kommer att innebära för samhället i stort.

Ökad militär närvaro möjlighet för näringslivet

För att bygga kunskap i försvarsfrågan har Svenskt Näringsliv återskapat sina säkerhetsdelegationer, som består av sex regionala nätverk där företag och offentliga aktörer bjuds in till konferenser för att diskutera säkerhetspolitiska situationer.

– Att delta på de här konferenserna ger ju ytterligare möjlighet att nätverka med andra företag regionalt men också regionala myndigheter. Så det är också ett sätt. Och även om det är en långsiktig process så är det förstås viktigt att samla på sig kunskap och bredda sitt perspektiv, säger Johan Sjöberg, och passar också på att tipsa om det som kallas värdlandsstöd inom alliansen.

– Med all sannolikhet så kommer det att finnas fler allierade militära förband i Sverige under åren framöver. Och det kommer att ställa krav på de civila verksamheter som ytterst kommer att kunna försörja Natoförband eller andra länders förband i Sverige. Det här kommer ju täcka in ett väldigt stort område inom allt från transport till reparation till livsmedel och så vidare, och det är ytterst civila företag som kommer att ta hand om det.

”Helt avgörande” med robusta företag

En bra strategi är enligt Johan Sjöberg att hålla lite koll på Natos hemsida, och kanske framför allt Natos upphandlingsorganisation NATO Support and Procurement Agency, för att få kännedom om allt från ovan nämnda upphandlingar till investeringsstöd och andra bidrag att söka.

Branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen har också mycket bra information om vad Nato-medlemskapet innebär för möjligheter för dig som företagare, menar han.

En del företag tänker kanske att Nato-inträdet innebär att vi nu kan luta oss tillbaka och i första hand fokusera på de möjligheter det innebär att Sverige är medlem. Vad vill du säga till dem?

– Absolut, Nato-medlemskapet innebär större trygghet och säkerhet. Men nu är vi en aktiv medlem i alliansen. Och det är hela poängen med det kollektiva försvaret, att man ger och man tar. Ytterst handlar ju Nato-medlemskapet inte om att någon annan tar hand om din säkerhet utan att vi tar hand om vår säkerhet tillsammans med andra. Och då måste vi göra vår del i det. Nu handlar det om att fortsätta bygga vår nationella säkerhet för att därmed också kunna jacka in i den kollektiva säkerheten, säger Johan Sjöberg och avslutar:

– Näringslivet är bottenplattan – ryggraden – i hela vårt försvar. Det är helt avgörande att vi fortsätter att vara robusta och utvecklar våra företag. Men också att politiken ger förutsättningar för företagen att vara konkurrenskraftiga och robusta långsiktigt. Där har vi vårt absolut bästa nationella försvar och våra bästa förutsättningar för att kunna bidra till den kollektiva säkerheten.