Rapporten, författad av Pernilla Rendahl, professor i skatterätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, belyser hur globaliseringen och digitaliseringen har påverkat innehållet i svensk skattelagstiftning och mer specifikt hur och om den svenska beredningsprocessen fungerar i en internationell kontext. Den svenska beredningsprocessen för skattelagstiftning har historiskt sett varit en nationell angelägenhet, men internationellt samarbete, särskilt inom EU och OECD, har lett till betydande förändringar.
Rapporten undersöker hur internationella överenskommelser påverkar Sveriges möjligheter att utforma sin skattelagstiftning och betonar vikten av att Sverige tar en aktiv roll i det internationella samarbetet för att inte hamna i bakvattnet. Den identifierar också ett kunskapsgap kring hur beredningsprocessen fungerar vid internationellt samarbete och ger rekommendationer för att förbättra insyn och transparens, vilket är avgörande för att upprätthålla de demokratiska värdena i Regeringsformen.
Utifrån interjuver med personer med god insikt i och erfarenhet av beredningsprocessen redovisas olika aktörers förståelse av och perspektiv på beredningsprocessen vid internationellt samarbete i skattefrågor. Bland aktörerna finns tjänstemän från Finansdepartementet och Skatteverket, politiker med erfarenhet från riksdagsarbete, regeringsarbete och arbete på EU-nivå samt intresseorganisationer och företag genom en styrgrupp från Svenskt Näringsliv, en fokusgrupp samt en referensgrupp som varit knuten till projektet. Även två tjänstemän från Österrikes och Nederländernas finansdepartement har intervjuats.
För att motverka det kunskapsgap som har identifierats och skapa dialog om olika förståelse av beredningsprocessen lämnas ett antal rekommendationer för en förbättrad beredningsprocess